Ett tjugotal av Lunds stifts ledamöter och ersättare i kyrkomötet hade hörsammat biskop Johan Tyrbergs inbjudan och kommit till Petersgården i Lund den 28 april för att lära känna varandra och lära mer om stiftets skogsbruk. För vissa är det första mandatperioden i kyrkomötet. Andra har många års erfarenhet av Svenska kyrkans högsta beslutande organ.
Nyhet / Publicerad 5 maj 2026 / Ändrad 6 maj 2026
Kyrkomötesledamöter lär om skogsbruk
Hur ska stiftets skog förvaltas när ekonomisk avkastning ska balanseras än mer med andra värden? Kyrkomötesledamöter fick träffa Lunds stifts egendomsförvaltning och prata hållbarhet, ansvar och framtida vägval för skogsbruket.
En förvaltning med gamla anor och stor betydelse
Katarina Hallenborg, chef för egendomsförvaltningen och Dag Åkesson, skogsförvaltare var på plats för att berätta om stiftets jord, skog och fondmedel. Det handlar om fastigheter och pengar skänkta till kyrkan, i vissa fall så långt tillbaka som till medeltiden, för att finansiera prästernas tjänster. Historian lever kvar i förvaltningens officiella namn, prästlönetillgångarna i Lunds stift.
Förvaltningens uppdrag enligt kyrkoordningen är att förvalta jorden, skogen och fondmedlen så effektivt som möjligt med bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Men det är länge sen enskilda präster var mottagare av avkastningen. Av de runt 70 miljoner kronor som prästlönetillgångarna i Lunds stift varje år delar ut går hälften till nationell nivå och hälften till församlingar i Skåne och Blekinge som har andelar. Det kan handla om allt från några tusenlappar till flera miljoner, beroende på hur många andelar församlingen har.
Ekonomi väger inte alltid längre tyngst
De senaste åren har frågan om ett hållbart skogsbruk diskuterats flitigt, både i och utanför kyrkan. Hösten 2025 beslutade kyrkomötet om en förändring i kyrkoordningens skrivelse om hur kyrkans skog ska förvaltas. Tidigare betonades effektiv förvaltning och bästa möjliga långsiktiga avkastning. Från och med 1 januari 2026 ska andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet balanseras. Det gjordes visserligen även tidigare, nu väger den ekonomiska avkastningen inte längre lika tungt.
- För Lunds stift innebär detta delvis en bekräftelse på ett arbetssätt som vi redan praktiserar och också ett tydligare mandat att väga in naturvård, sociala värden och landskapets mångfald vid beslut, berättade Katarina Hallenborg, chef för egendomsförvaltningen i Lunds stift.
Etiskt skogsbruk
Lunds stift har länge arbetat med ett etiskt skogsbruk, där devisen ”att bruka utan att förbruka” är ledstjärna. Skogsbruket är miljöcertifierat och det är viktigt att rätt trädslag får växa på rätt plats för att optimera trädens förutsättningar och minska skador. De 9 500 hektaren skog som kyrkan förvaltar i Skåne och Blekinge visar en stor mångfald i trädslag:
- planterad gran
- lövskog
- ädellövskog som bok
- tallskog framförallt i Blekinge och nordvästra Skåne.
60-70 % av tillväxten avverkas per år och ca 0,7 % av arealen föryngringsavverkas. Gran och tall brukas genom trakthyggesbruk och lövskogen brukas generellt hyggesfritt, ofta genom så kallad luckhuggning. All avverkning sköts av entreprenörer.
Skyddade områden och aktiva naturvårdsinsatser
Sex anställda arbetar operativt i stiftets skogar: fyra skogsarbetare, en planerare och en skogsförvaltare. En stor del av det dagliga arbetet handlar om tillsyn – att vara ute i skogen och följa hur den utvecklas och påverkas av väder, insektsangrepp och vilt. 13 % av skogen är skyddad på olika sätt, till exempel i frivilliga avsättningar samt i natur- och kulturreservat i samarbete med länsstyrelserna i Skåne och Blekinge. Egendomsförvaltningen arbetar också med många naturvårdande åtgärder för att bevara och höja befintliga värden, till exempel olika återvätnings- och våtmarksprojekt för att återställa tidigare utdikad torvmark.
Fördjupad dialog med församlingarna
Förändringen i kyrkoordningen innebär också ett utökat krav på samråd med församlingarna. Dialog ska inte bara ske vid konkreta åtgärder som försäljningar, utan också tidigt i planeringsskedet när mark och fastigheter är av särskild betydelse för det lokala församlingslivet.
- Vi har lång erfarenhet av samråd med lokala församlingar. Vi undersöker nu hur vi kan utöka samtalen och hur församlingarna själva önskar att denna dialog ska se ut, säger Katarina Hallenborg.
Lokala mål utifrån lokala förutsättningar
En ny paragraf i kyrkoordningen om verksamhetsnära mål betonar att varje stift ska formulera sina mål utifrån lokala förutsättningar. Det är något som Katarina Hallenborg och Dag Åkesson välkomnar.
- Det är jätteviktigt. Det skiljer sig väldigt mycket åt mellan stiften vilken typ av skog man har. Att förvalta granskog är inte samma sak som att förvalta lövskog. Det kräver olika brukningsmetoder, säger Dag Åkesson.
Arbetet med att tolka och omsätta den nya kyrkoordningen pågår nu i alla Svenska kyrkans stift, tillsammans med Svenska kyrkan på nationell nivå. Processen har precis påbörjats och den kommer pågå under lång tid.
- Detta får ta tid. Vi måste jobba i samklang med kyrkostyrelsen som utövar tillsynen. Vi har ett gott samarbete kring definitioner och begrepp för att säkerställa att vi talar samma språk. Här i Lunds stift fortsätter vi också arbetet med analyser och beräkningar av våra skogar för att veta vilka som är bäst att avsätta respektive avverka, säger Katarina Hallenborg.
Stort engagemang och önskan om fortsatt utbyte
Kvällen verkar ha gett mersmak. Intresset från ledamöterna var stort och de hade frågor om allt från ekonomi till naturvård, klimatnytta, jakträtter, stormskador och viltfrågor. Flera ledamöter efterfrågade också mer fördjupning i skogsfrågor. Biskop Johan Tyrberg var inte sen att nappa på förfrågan.
- Jag träffas gärna fler gånger. Det är viktigt att vi lär känna varandra och känner att vi hör samman. Det finns frågor i kyrkomötet som är mer intressanta ur ett stiftsperspektiv än ur ett grupperspektiv. Det är ett av skälen till varför det är betydelsefullt att ledamöterna knyter band över nomineringsgrupperna.
Text: Jenny Wollin