Nyhet / Publicerad 27 februari 2026
Ett tjugotal församlingar i Skåne och Blekinge deltog i kampanjen #EttVarmareSamhälle. Kommentarer i sociala medier och artiklar talar sitt tydliga språk. De hemstickade plaggen både värmde frusna kroppar och tinade hjärtan.
Flera lokaltidningar i stiftet uppmärksammade kyrkans kampanj för ett medmänskligare samhälle. Bland andra Sydsvenskan, Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet skrev om de värmande paketen i busskurer och på parkbänkar.
Biskop Johan Tyrbergs och stiftsdiakon Lena Hansens debattartikel publicerades i både Skånska Dagbladet och Sydöstran.
Kanske var du en av dem som möttes av en varm överraskning i veckan? Över hela landet genomfördes en aktiondär hemstickade plagg lämnades på offentliga platser så att de kunde värma en okänd medmänniska.
Det låg vantar, mössor och halsdukar i busskurer, på tågstationer och parkbänkar. Aktionen går under namnet Ett varmare samhälle och genomfördes på initiativ av Svenska kyrkan av hundratals människor över hela Sverige.
Vi upplever att tonen hårdnat och att det i samhällsdebatten råder en känsla av ett ”vi” och ett ”dem”. Några vill slå split mellan dem som är födda i Sverige och dem som invandrat, andra mellan dem som har ett arbete och dem som inte har det, mellan dem som är friska och dem som är sjuka, mellan dem som har en bostad och dem som står utan.
Svenska kyrkan har försökt påverka genom att vara remissinstans till olika lagförslag och många diakoner har larmat om den ökande fattigdomen och den allt större utslagningen.
Vi behöver ett varmare samhälle, ett samhälle som inte fokuserar på ”vi” och ”dem” utan där vi ser på varandra som de medmänniskor vi alla är. Visst är vi olika och har skilda förutsättningar, men vi har samma värde och förtjänar samma respekt.
När vi firar nattvard i Svenska kyrkan säger vi att vi delar ett enda bröd och en enda mänsklighet. Så enkelt, men som på ett strukturellt plan ibland kan vara så svårt - men absolut inte omöjligt. Vi är en enda mänsklighet och vi bör behandla varandra med respekt och solidaritet både här i Sverige och globalt.
Blir samhället varmare av att någon stickar en mössa och lämnar den vid en busshållplats?
Ja, vi tror det. Mössan kan göra vår medmänniska både varm och glad. Sannolikheten är stor för att denna vår medmänniska blir på så gott humör att hen ler lite extra mot en annan, eller berättar om händelsen för en vän eller kollega och sprider värmen vidare. Och visst vill vi väl alla att det just nu blir lite varmare.
Så låt oss värma upp vårt samhälle tillsammans och behandla varandra inte längre som ”den andre” utan som en vän vi ännu inte känner. Vi är en enda mänsklighet.
Lena Hansen, stiftsdiakon
Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift
Inlägg på Facebook och Instagram har fått stor spridning och de många och positiva kommentarerna vittnar om att kampanjen har uppskattats. Här är några av alla röster:
”Medmänsklig värme är just det vi så desperat behöver i Sverige i dessa tider. Så tack från hjärtat för detta fantastiska initiativ.”
”Så fint…det värmer i hjärta och själ att se sådan mänsklig omtanke.”
”Jag hittade ett par sockar på en bänk (...) Jag har gott om kläder, så jag lät dem vara kvar, men blev väldigt varm i hjärtat av att se dem. Nu blir jag ännu varmare av att se att det var ett större initiativ. Heja kyrkan!”
Torsdagen den 19 februari möttes människor runt om i landet av handstickade och virkade halsdukar, mössor och vantar som låg utplacerade i busskurer och på andra offentliga platser. På en lapp stod det enkelt: »Fryser du? Den här är inte borttappad. Den är handgjord just för dig«, med Svenska kyrkan som avsändare.