Våtmarksprojektet har drivits i samarbete med Ronneby kommun och Blekinge Arkipelag.
– Beskedet är naturligtvis tråkigt. Vi hade sett fram emot att se våtmarken ta form och bidra med värden för både naturen och vattenmiljön. Samtidigt har projektet gett värdefulla erfarenheter, inte minst om vikten av samverkan. Jag hoppas också att de exkursioner vi bjudit in till har ökat kunskapen och inspirerat fler att intressera sig för liknande projekt, säger Dag Åkesson, skogsförvaltare på Lunds stift.
Återvätning kan bli ett alternativ
Lunds stift undersöker nu andra naturvårdande åtgärder i området. Ett alternativ är återvätning, som innebär att vattennivån höjs i tidigare dikad mark. Diskussioner har inletts med Skogsstyrelsen om möjligheten att teckna ett återvätningsavtal.
Återvätningsavtal - Skogsstyrelsen
Rent praktiskt innebär det att diken pluggas igen så att marken blir fuktigare. När torven återfuktas minskar nedbrytningen, vilket i sin tur kan minska utsläppen av växthusgaser som koldioxid och lustgas. Återvätningen kan också bidra till jämnare vattenflöden och gynna den biologiska mångfalden eftersom många växter och djur trivs i den fuktiga miljön. Den sumpskog som bildas räknas fortfarande som skogsmark och omfattas därför inte av samma tillståndsprocess som en våtmark.
Nya gemensamma vattenvårdsprojekt undersöks
Samarbetet med Blekinge Arkipelag fortsätter också. Tillsammans ser parterna över Lunds stifts skogsfastigheter i Blekinge för att identifiera andra områden som kan vara lämpliga för framtida gemensamma vattenvårdsprojekt.
– Även om det inte blir någon våtmark i Fösingsmåla står vårt engagemang för naturvård och hållbart skogsbruk fast. Nu ser vi fram emot att tillsammans med våra samarbetspartners hitta andra sätt att stärka naturvärdena i området och på våra marker i Blekinge, säger Dag Åkesson.
Text: Jenny Wollin