IOP- idéburet offentligt partnerskap

Ett samverkansavtal

Idéburet Offentligt Partnerskap – IOP – är en särskild form av samverkan mellan en eller flera idéburna organisationer utan vinstsyfte och en eller flera offentliga parter kring en specifik verksamhet. Offentlig part är oftast kommun.

Att ingå ett IOP-avtal är ett sätt att i formaliserad form enas om samverkan kring en verksamhet. IOP-avtal skrivs ofta runt en speciell verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn vill uppmuntra och på olika sätt medverka i.  

Gemensam process

Såväl beställning som problemformulering sker i ett IOP i ett processamtal. Det innebär att ingen av parterna har ensamrätt på att beskriva varför något ska göras, vad som ska göras eller hur finansieringen ska se ut. Avtalet tas fram tillsammans. Det är viktigt att vara medveten om att ett IOP inte i sig är en finansieringsmodell. Det är ett samverkansavtal som bland annat reglerar finansiering. 

IOP kan vara ett sätt att få ett mer jämbördigt samtal mellan en offentlig instans och en idéburen organisation. I avtalet bestäms genom en gemensam process vad partnerskapet gäller, vilka resurser respektive part ska bidra med, hur länge avtalet ska gälla med mera. Den offentliga parten bör ha insyn i verksamheten, kunna påverka och följa upp verksamheten men ska inte detaljstyra den. Offentlig part bidrar oftast – men inte självklart – med ekonomiskt stöd. Bidraget ska dock inte inkräkta på organisationens självbestämmanderätt. 

Saknas kommersiell marknad

Den avtalade verksamheten ska inte ha ekonomiska drivkrafter och det ska saknas en kommersiell marknad. Istället för att det offentliga lägger en beställning som olika utförare får konkurrera om på marknaden, sker ett samtal kring en problembeskrivning som helst har lyfts av den idéburna organisationen.

IOP är ett alternativ mellan förenings/verksamhetsbidrag och upphandling och kan användas när ingen av dessa alternativ riktigt passar.

Fördelar och nackdelar med IOP-avtal

Svenska kyrkan värnar vikten av ett väl rustat civilsamhälle och en levande demokrati. Samverkan såväl mellan idéburna aktörer som mellan idéburna och det offentliga kan i lyckade fall bidra till att vitalisera välfärden. Under rätt förutsättningar kan IOP vara ett sätt att stärka relationen mellan det offentliga och det idéburna samhället. 

Utgångspunkten bör vara att församlingen ställer sig frågan: vilka samhällsutmaningar vill vi rikta vår energi mot och hur kan vi agera själva och i kombination med andra för att göra det så effektivt och hållbart som möjligt?

Fördelar 

• Mer jämbördig relation mellan idéburen och offentlig part än vid upphandling. Alla  
  parter får vara beredda på att dela på ansvar och problemformulering.
• Möjlighet att vara långsiktig.
• Offentlig part ska inte detaljreglera. Mindre risk att församlingen blir en underleverantör. 

Nackdelar

• En mer jämbördig relation innebär att ingen av parterna (det vill säga inte heller församlingen) har ensamrätt på att bestämma vad som ska göras, hur det ska göras eller hur finansieringen ska se ut. För den som eventuellt främst letar finansiering till ett färdigt koncept kan detta eventuellt ses som en nackdel.
• En gemensam process och samförstånd kräver tid. Förarbetet är avgörande.
• Det kan ibland finnas en ovana vid formen. Såväl kommuner som idéburna kan känna sig osäkra på det lagliga utrymmet och vilka roller de själva har i processen runt avtalet.

Att ta fram ett IOP-avtal 

Kan församlingen svara ja på följande frågor kan det vara läge att överväga att samtala med kommun eller annan offentlig part om ett IOP.

• Har församlingen identifierat ett behov som skulle bidra till den allmänna samhällsnyttan, t.ex till lokal utveckling eller delaktighet i samhället?
• Skulle församlingens diakoni ha möjligheter att kunna möta detta behov?
• Skulle ni ha större chans att möta den samhällsutmaning ni har identifierat om ni samverkade med andra?
• I ett IOP ska varken den offentliga parten eller den idéburna ”beställa” verksamhet eller pengar. Är ni beredda på att samtala kring frågan?
• Finns det, så vitt ni vet, ingen annan inom kommunens gränser som driver kommersiell verksamhet gentemot det behov ni har identifierat?
• Är bägge parter tänkta att vara med och bidra till verksamheten? Det kan vara genom pengar eller andra insatser, som t.ex. kompetensutveckling eller lokaler.
• Är verksamheten tänkt att vara långsiktig? 

Processen fram till ett IOP-avtal 

Om församlingen bedömer att det verkar finnas förutsättningar för att IOP kan vara lämpligt är det dags att ta kontakt med kommunen (eller den offentliga part som har ansvar för frågan). Om den offentliga parten verkar ointresserad av kontakt är det inget bra utgångsläge för ett IOP. Då kan krafterna läggas på annat. Om den offentliga parten är intresserad kan man ses för ett inledande möte. Nedan finns en beskrivning av olika faser som kan ingå i en process för ett idéburet offentligt partnerskap.

Agendasättning 

Lär känna varandra och hur ni ser på det område som församlingen har identifierat. Har ni liknande syn på orsaker till varför det behövs verksamhet? Har ni liknande syn på hur verksamheten kan bidra till att lösa samhällsutmaningar? Finns det något annat sätt att jobba med frågan som skulle fungera bättre? Finns det fler som skulle kunna vara med och samarbeta? Agendasättning handlar främst om att se om man kan komma överens om värdegrund och problembeskrivning. En annan del av denna processfas är att ta reda på om den offentliga parten t.ex. har riktlinjer för IOP eller en särskild tjänsteperson som jobbar med frågan. Om det inte finns blir det viktigt att identifiera med vem eller vilka samtal behöver föras.

Formulering

Om ni har hittat en gemensam problembeskrivning och känner att det finns förutsättningar för att jobba vidare är det dags att börja formulera konkreta målsättningar som båda parter tycker är relevanta. Förutsättningarna kan gälla gruppdynamik, attityder, gemensam förståelse osv. Här är det också dags att göra en preliminär bedömning av juridiskt utrymme. Om den offentliga parten gör bedömningen att det finns juridisk möjlighet att teckna IOP är det dags att börja diskutera vad parterna ska bidra med. Såväl idéburen som offentlig part ska bidra in i verksamheten. Hur ska ni bidra? Den offentliga parten behöver inte nödvändigtvis bidra med pengar, det kan även vara sådant som fortbildning. I vilket fall är det viktigt med tydlighet kring respektive parts ansvarsområden. Diskutera också hur ofta ni ska stämma av och vad ni ska stämma av. Sätt upp lärandemål, och kom ihåg att de även ska gälla den offentliga parten. Skapa en skrivgrupp som består av representanter från parterna och börja skriva. Representanterna ska ha mandat.

Beslut

Beslut ska fattas utifrån en i stort sett färdig text. Kan både den offentliga parten och församlingen (plus eventuella andra medverkande) ställa sig bakom texten? Avgörande här är att det inte är den offentliga parten som bestämmer villkoren. I IOP-processen fattas beslutet hos både den offentliga och den eller de idéburna parterna, utifrån det som den agendasättande dialogen har lett fram till. Om beslutet blir jakande hos alla parter går processen vidare.

Genomförande

Verksamheten startas. Samråd eller avstämningar sker löpande enligt vad ni har kommit fram till tidigare. Det kan behövas tätare avstämningar i början, men dialog om utmaningar man möter bör ske regelbundet för att eventuella justeringar ska kunna göras. Möjligheten till kontinuerligt lärande och justeringar är en viktig del av ett lyckat IOP.

Uppföljning

Har det skrivits in bra lärandemål för både den offentliga parten och församlingen så kan dessa användas som avstämningspunkter i uppföljningen. Händer det som ni ville skulle hända? Uppfyller ni era mål? Uppfyller parterna sina åtaganden? Vad har ni lärt er (gäller alla parter)? Hitta bra former för att levandegöra och analysera utvärderingens resultat. Mot slutet av perioden kan man också börja fundera på om samarbetet ska fortsätta. Identifiera eventuella problem som har uppstått under processen så att de kan förebyggas inför nästa period.

Omformulering 

I många IOP:er har man skrivit in hur lång löptiden för avtalet är. Ofta rör det sig runt några år. När avtalet löper mot sitt slut så är det dags att diskutera en eventuell omförhandling inför ett nytt IOP. I en omförhandling används de erfarenheter ni har gjort i det löpande uppföljningsarbetet. Om alla aktörer önskar fortsätta samarbetet så är processen tillbaka i agendasättningsfasen. Då diskuteras hur arbetet ska drivas vidare utifrån vad man har lärt sig längs vägen.