”De som har hand om kyrkans ekonomi och egendom svarar för sin förvaltning inför både Gud och människor. Förvaltarskapet måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse. En förvaltare måste vara pålitlig och klok och kunna svara för sin förvaltning när den granskas.” (Kyrkoordningen om ekonomi och egendom)
Hållbar ekonomisk förvaltning handlar om att skapa stabilitet över tid. Både dagens verksamhet och framtidens behov ska kunna finansieras utan att den grundläggande uppgiften urholkas. Församlingen eller ett församlingsägt bolag ska därför:
- ha balans mellan inkomster och utgifter över tid
- vårda och underhålla sina tillgångar
- ha en effektiv organisation för verksamheten
- planera och budgetera för framtida kostnader och åtaganden
Församlingen får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift, eller bidrar till församlingens möjligheter att utföra denna uppgift. Utifrån detta kan näringsverksamheten endast på kort sikt gå med underskott. Miniminivån ska i normalfallet vara att verksamheten inte tar resurser från det ursprungliga uppdraget.
Enstaka underskottsår kan accepteras, men återkommande underskott strider mot god ekonomisk förvaltning. Församlingen behöver ta höjd för framtida investeringar och underhåll, vilka framgår i exempelvis lokalförsörjningsplaner, investeringsplaner och församlingsinstruktion. För att möta detta krävs ofta ett långsiktigt och medvetet sparande. Man behöver även ta med inflation i sina beräkningar av hur balans mellan tillgångar och utgifter ska hålla långsiktigt. För att tillgångarna ska behålla sitt värde behöver verksamheten ha ett ekonomiskt överskott som minst motsvarar inflationen. Om verksamheten går helt jämnt upp minskar värdet av tillgångarna med omkring åtta procent under en mandatperiod. Ett visst överskott är därför nödvändigt.