Credo Symhoniacum 5 november

Nyhet Publicerad Ändrad

Den 5 november 2023 i Engelbrektskyrkan spelas Otto Olssons (1879–1964) credosymfoni från 1918. Ett monumentalverk som saknar motstycke i orgelrepertoaren. Här en intervju med organist Stefan Therstam som berättar om verket och hans relation till detsamma.

Vad är din relation till verket?

Credo Symphoniacum är den enskilt största symfoniska kompositionen för orgel av en svensk tonsättare. Med nästan 40 minuters speltid väger den in som en bjässe i orgelrepertoaren. Symfonin är full av profilerade musikaliska teman och en uppsjö av vackra melodier. Drama saknas inte heller, eftersom stycket har en stark symbolisk uppbyggnad; andra satsen beskriver i princip hela Kristi liv, med födelsen, livsgärningen, korsfästelsen och uppståndelsen uppmålad i toner med starka färger och uttryck. Som utgångspunkt musikaliskt använder Olsson gamla så kallade gregorianska melodier – ursprungligen sånger för bruk i kyrkan uppkallade efter påven Gregorius den store som levde i slutet av 500-talet. Det skulle kunna framstå som »mossigt«, men är det inte alls. I själva verket var Olsson väldigt smart som baserade många av symfonins teman på dessa melodier, som i sin enkelhet lånat sig till inspiration för århundraden av kommande komponister. Så blev också Otto Olsson inspirerad av de ibland lite trolska melodierna som ursprungligen sjöngs enstämmigt och utan ackompanjemang. Det är svårt att inte bli berörd av detta kalejdoskop av över tusenåriga melodier – hos Olsson klädd i det förra sekelskiftets romantiska musikdräkt.

Vad är din relation till Otto Olsson?

Otto Olsson var inte bara en av förra seklets största svenska tonsättare – han var också en av de mest framstående organisterna under 1900-talets början. I nästan femtio år var han organist i Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan och en av de mest inflytelserika profilerna i svenskt musikliv vid den tiden. 1926 blev han professor i orgelspel vid Kungl. Musikhögskolan och kom att under 30 års tid fostra större delen av den kommande svenska organisteliten. Otto Olsson är för svenska organister en portalfigur. Kanske inte som J. S. Bach, som ofta nämns som mest betydande för organister. Men bland de svenska komponisterna från den senromantiska eran betydde, och betyder, han oerhört mycket för svensk orgelkonst. Själv kom jag tidigt i kontakt med Olsson, eftersom några av mina lärare när jag som ung började spela orgel tillhörde en generation där Olsson hade varit deras lärares lärare... Då var det naturligt för dem att sätta fram noter med namnet Otto Olsson på notstället.

När spelade du verket första gången?

Jag hörde Credosymfonin första gången när jag var student på Kungl. Musikhögskolan. Det tog mig väldigt starkt från första början och jag tänkte – lite ungt och kaxigt – att det där stycket bara måste jag spela! På en gång! Så jag kämpade rejält under en ganska lång tid för att lära mig stycket. Det krävde en typ av hängivelse som jag inte hade upplevt tidigare. Men belöningen var en oerhörd tillfredställelse med att ha klarat av detta mastodontstycke. Lite som att bestiga ett berg. Jag spelade det första gången på konsert som 23-åring i St. Jacobs kyrka i Stockholm. Oförglömlig upplevelse.

Hur känns det att spela verket?

Efter att ha »levt med« stycket i nästan 40 år och spelat det många gånger sedan den där första gången i St. Jacob, så mognar förstås spelet och tankarna kring hur man skall gestalta alla de många skiftningarna i musiken. Som ett vin som mognar i sin källare så får man dock vara lyhörd för att mognaden kan slå över i något som riskerar att bli passé. Det handlar givetvis om förmåga visavi en konstnärlig interpretation. Det är dock varje gång jag får spela symfonin en oerhörd glädje att få vara med om att forma noterna till klingande musik.

Vilka är utmaningarna?

Verkets omfattning. Det är så stort och fyllt av känslor och musikaliska uttryck. Tvära kast mellan sorg och glädje, drama och stillsamhet. Ett slags maratonlopp får man nog säga.

Beskriv verket med ett ord:

Magnifikt!

Vad händer på konserten?

Sveriges störste kännare av Otto Olsson, tidigare redaktören och programchefen vid Sveriges Radio, Curt Carlsson, kommer att medverka vid konserten med en kort inledning om Olsson och stycket. Curt och jag kommer också att förevisa de gregorianska melodier som ligger till grund för symfonin. En bra början på konserten tycker vi, så att det blir mer begripligt och lättare att följa med i den resa som Otto Olsson tar oss med på.

I år kommer konserten även att inkludera ytterligare ett stycke av Otto Olsson, nämligen »Preludium och fuga ciss-moll«. Där kommer Stefans KMH-student Patrick Lindblom att medverka.

Välkommen till Engelbrektskyrkan den 5 november kl 17.00 – fri entré!

Läs mer på Facebook