En grav omgiven av ett staket i svart smide. Ett träd står vid graven och strimmor av solsken lyser på graven.
Lyssna

Nyhet / Publicerad 27 oktober 2025

Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet

Att reflektera över vår stund på jorden, i dödens närhet, kan ge oss en klarare blick och ett öppnare hjärta. En reflektion under allhelgona av Cecilia Holmberg, präst

I söndagsintervjun med skådespelaren Fares Fares, på P1 på radio, säger programledaren ungefär så här en bit in i intervjun: ”Det finns ett ord som återkommer ofta när jag lyssnar på dig – kärlek” 
”Jag tror vi alla har vår grund i kärleken, en slags universell energi” funderar Fares och beskriver livet så här: ”Det är som att öppna ett fönster. Så tar du ett djupt andetag in. Och sedan ut. Sen stängs fönstret. Mer än så är det inte. Livet är så kort. Då borde vi väl fylla det med kärlek.” Fares illustrerar det han säger med ett djupt andetag in och sedan andas han ut. 

”Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet” säger Bibeln (Psaltaren 90:12)

Att reflektera över vår stund på jorden, i dödens närhet, kan ge oss en klarare blick och ett öppnare hjärta för att börja resan mot visheten. Vars reskamrater är kärleken, vänligheten, omsorgen, barmhärtigheten, generositeten, förnöjsamheten, empatin, varsamheten, lyssnandet, vördnaden…

Gud som är Kärleken!
Vi hör ihop med dig
En universell energi
Tack för livet, de dagar vi får här på jorden!

Vi vill fylla våra dagar med kärlek till varandra, oss själva och din Skapelse.
Må vi få visa hjärtan

Amen

Cecilia Holmberg, präst i Stockholm stift

Om vår korta tid på jorden 

Föreläsning med Alasdair Skelton

Professor Alasdair Skelton från Stockholms universitet föreläste nyligen för Luleå stifts personal och stiftsfullmäktige. Här kan du se föreläsningen som inte lämnade någon oberörd.

Hållbar utveckling

Idag vet vi att människors sätt att leva hotar de många processer i naturen som vi alla är beroende av. Gränserna för planetens möjligheter att föda och bära människan och andra arter håller på att överskridas. Till stor del beror det på att världens befolkning – främst i de rikaste delarna av den – använder resurser på ett ohållbart sätt.