Kan skogen göra oss friskare? Nya metoder testas

I forskningsprojektet Hälsofrämjande skogar – från teori till praktik inom tätortsnära skogsförvaltning undersöker forskare hur skogar nära tätorter kan skötas för att bättre möta människors behov.

– Det som gör studien unik är att vi tillsammans med två markägare, Stockholms stift och Täby kommun, faktiskt kan pröva olika skötselåtgärder i verkligheten. Vi studerar hur människor upplever olika skogsmiljöer före och efter att förändringarna genomförs, säger Anna Åshage, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

Tio platser får ny skötsel

Projektet ska ge ökad kunskap om hur skogen kan stödja människors hälsa genom exempelvis rekreation, fysisk aktivitet, mental återhämtning och existentiella upplevelser.

– Vi försöker inte skapa en hälsopark i skogen. Däremot påverkar vi upplevelsen av platsen genom hur skogen sköts. Målet är att skapa förutsättningar för hälsofrämjande aktiviteter och upplevelser, fortsätter Anna Åshage.

Under projektet genomförs anpassade skötselåtgärder på tio platser i skogen som ägs av Stockholms stift och Täby kommun. Förslagen bygger både på dialog med fokusgrupper och på markägarnas egna idéer om hur skogen kan utvecklas utifrån olika hälsomål. 
Projektet pågår under två år. Forskarna undersöker hur besökare upplever platserna före och efter åtgärderna.

– På så kort tid går det inte att säga något om de långsiktiga effekterna. För att förstå hur människors upplevelser förändras över tid skulle vi behöva följa platserna under många år, förklarar Anna Åshage.

Naturen kan ge återhämtning

En viktig del av projektet handlar om skogens betydelse för existentiell och andlig hälsa, vid sidan av mer välkända aspekter som motion och stressreducering.

Tidigare forskning visar att vissa skogsmiljöer kan upplevas som kravlösa och lugnande, särskilt för personer som befinner sig i en stressig eller psykiskt sårbar situation. Naturens ständiga förändring genom årstider och kretslopp kan också hjälpa människor att bearbeta sorg, livskriser och stora förändringar i livet.

– Våra liv är på ett grundläggande sätt sammanlänkade med naturen. Trädens syreproduktion är en förutsättning för vår överlevnad, men det är lätt att glömma i dagens teknikorienterade samhälle, konstaterar Anna Åshage.

Hon lyfter också fram forskning som visar att vissa skogsmiljöer kan ha positiva effekter på människans immunförsvar.

Besökarnas upplevelser i centrum

Som en del av projektet har forskarna genomfört fokusgruppintervjuer med människor som använder skogen i området. Deltagarna har fått berätta hur de använder skogen, vilka platser de uppskattar mest och hur vistelsen påverkar deras hälsa och välbefinnande. Resultaten har sedan använts för att utforma de skötselåtgärder som nu genomförs.

– Målbilden skiljer sig mellan de olika platserna. Vissa åtgärder har ett tydligare fokus på existentiella och andliga värden, medan andra syftar till att främja exempelvis fysisk aktivitet eller återhämtning, säger Anna Åshage.

Parallellt genomförs en enkätundersökning där besökare får bedöma de aktuella platserna före skötseln. Om ett år genomförs samma enkät igen för att se vilka effekter åtgärderna haft.

En skog för fler

En viktig ambition är att skapa skogsmiljöer som fungerar för många olika grupper. 
– Det har blivit tydligt att människor använder skogen på väldigt olika sätt. Barnfamiljer, äldre personer, motionärer och människor som söker lugn och avskildhet har olika behov. Vi försöker skapa förutsättningar för att fler ska kunna hitta sin plats i skogen, säger Anna Åshage.

Det kan handla om allt från mer lättillgängliga stigar och sittplatser till områden där besökare kan uppleva större stillhet och avskildhet.

Även fåglarna studeras

Forskarna följer inte bara människors upplevelser. De undersöker också hur fågellivet påverkas av skötselåtgärderna.

– När vi förändrar skogen för att gynna människors välmående vill vi också förstå vilka konsekvenser det får för den biologiska mångfalden. Fågelsång och naturupplevelser påverkar i sin tur också människors hälsa, förklarar Anna Åshage.

Kan bli vägledning för framtidens skogsförvaltning

Förhoppningen är att projektet ska ge markägare, skogsförvaltare och rådgivare bättre kunskap om hur tätortsnära skogar kan skötas för att främja hälsa och välbefinnande. 
Anna Åshage berättar att det här är ett första steg mot nya sätt att tänka kring skogsförvaltning. 

Vi hoppas kunna bidra med konkreta exempel på hur skötselåtgärder kan anpassas för att stödja människors användning och upplevelser av skogen.

Nästa år kommer resultaten att sammanställas och utvärderas. Anna Åshage påpekar att arbetet förhoppningsvis också ska följas upp med långsiktiga studier i fler typer av skogar och samhällsmiljöer.

– Vi har mycket kvar att lära om vad det innebär att sköta skog för människors hälsa och välmående. Det här projektet är en viktig början.

Pia Strand Runsten