Lyssna

I Sankt Jacobs kyrka är blommorna konserverade

Mitt i Stockholms city, vid Kungsträdgården, står den röda, 400 år gamla, Sankt Jacobs kyrka. Under två år har kyrkan genomgått en omfattande renovering, där hållbarhet har stått i centrum. Att placera långvariga altarblommor på altaret var en självklarhet.

Stockholms stiftskansli tog över ägarskapet och därmed driften av kyrkan 2017. Kyrkan var då i stort behov av underhåll, varpå det beslutades om renovering. Både för att bevara och för att utveckla kyrkorummet inför nutid och framtid.

Återbruk och hållbara val var en röd tråd genom hela renoveringsprocessen. Inte så konstigt kanske, Stockholms stiftskansli är återigen miljöcertifierade sedan februari 2025 och stiftets biskop Andreas Holmberg är mycket engagerad i hållbarhetsfrågor. Kyrkan slog upp portarna igen i december 2025 av Andreas:

- Vår roll som människor är inte att exploatera naturen bortom vad den kan bära, utan att vårda, bevara och leva i ömsesidig respekt med den. Vi behöver omvärdera hur vi ser på och tar hand om allt runt omkring oss. Naturen med sina växter, träd, djur och hela ekosystem är inte en resurs som kan utnyttjas hur som helst. Jorden visar tydliga tecken på utmattning. Och i den omställning – ja omvändelse – som nu behövs, har Svenska kyrkan en viktig roll att spela.

”Vill stå för hoppet”

Hannes Nygårdh, som är vaktmästare i kyrkan, har varit delaktig i hela renoveringsprocessen och var också den som var med och tog in konserverade blommor, i stället för färska, till altaret.

- Vi i Svenska kyrkan vill stå för hoppet i omställningen och vi vill såklart göra så många konkreta handlingar som möjligt. Att förändra hur vi arbetar med altarblommor är en konkret handling. S:t Jacobs kyrka är unik, det är inte en församlingskyrka i vanlig bemärkelse, utan en mötesplats och resurs för stiftet där vi med fördel testar nya tillvägagångssätt. Altarblommor är en symbolprodukt som har stor betydelse för oss i Svenska kyrkan. Genom att förändra oss där visar vi att andra områden också är möjliga att ställa om.

 

 

Torkade blommor kan bli spröda och blir ofta mindre än de var i sin fulla, färska, prakt. De konserverade blommorna däremot, behåller sin skönhet genom att färska blommor läggs i bad av alkohol och glycerin. Växtsaften ersätts då med glycerin och blomman behåller mycket av sin mjukhet, sin färg och sin form. Resultatet blir att de konserverade blommorna ser helt färska ut och håller väldigt länge, flera år i bästa fall.

- Att vi kan köpa in buketter som är lika vackra som om de precis kommit från blomsterhandeln och som kommer stå sig lika fina i minst ett år, troligtvis längre, är bra på så många sätt. Det minskar trycket på naturen eftersom dessa blommor bara kräver en bråkdel av den besprutning, uppvärmning av växthus, och transporter som vanliga snittblommor innebär. Dessutom sparar det pengar och tid, konstaterar Hannes.

Vikten av förundran

Biskop Andreas Holmberg vill avslutningsvis göra ett medskick kring förundran och omsorg om skapelsen i stort;

- Vår omsorg om skapelsen är inte en sidofråga i tron, utan ett uttryck för hur vi svarar på Guds kärlek till världen. Jag uppmuntran alla att odla sin förundran och vördnad inför naturen. Genom att förundras öppnar vi upp sinnena och längtan efter att vårda och leva i samklang med skapelsen snarare än att hänsynslöst utnyttja den. I takt med att vår förundran djupnar, växer vår omsorg om allt levande. Att vårda skapelsen och att till kommande generationer ge vidare en värld som fortfarande kan blomstra, är en av våra viktigaste uppgifter. Det är en kallelse från Gud.