Skellefteå fick sina stadsrättigheter 1845. Men Skelleftebygden är betydligt äldre än staden. Ingen vet exakt när Skellefteå socken bildades och något dokument från själva sockenbildningen finns inte bevarat. Däremot nämns Skellefteå i ett dokument från 1327. Det är det äldsta skriftliga belägget och utgångspunkten för 700-årsjubileet.

När byarna blev en bygd

På 1300-talet fanns redan ett pärlband av byar längs Skellefteälven och utefter kusten. Människorna levde av bland annat fiske, jakt, boskapsskötsel och små jordbruk.

Men något nytt höll på att växa fram.

Ordet socken anses ha samband med verbet söka – att människor söker sig samman. Det beskriver på många sätt vad som hände i Skelleftebygden.

När kristendomen fått fäste ville människorna bygga en gemensam kyrka. Enligt den medeltida Hälsingelagen skulle bönderna själva be biskopen om tillstånd. Därefter var det också deras uppgift att bidra med material, transporter och arbete. 

”Kyrkan byggdes inte åt bygden. Den byggdes av bygden.”

Därför handlar 700-årsjubileet om betydligt mer än ett gammalt dokument.

Det handlar om människorna som började söka sig samman. Om en kyrka som byggdes gemensamt. Om vägar, båtar och kyrkhelger. Om beslut som fattades tillsammans och om en bygd som så småningom blev ett modernt samhälle.

Från 1300-talets första träkyrka till dagens Skellefteå går en lång berättelse om gemenskap och samarbete.

Det är den berättelsen vi firar.

Jubileet inleds under Lokalhistoriska dagar

Svenska kyrkan Skellefteå uppmärksammar jubileet tillsammans med Skelleftebygdens lokalhistoriska förening, SKEFO, och flera andra aktörer.

Firandet kommer att innehålla föreläsningar, utställningar, gudstjänster och andra lokalhistoriska arrangemang.

Först ut är Lokalhistoriska dagar under Mikaelihelgen 2–4 oktober 2026, i Landskyrkan och Församlingsgården på Prästbordet. Läs och ladda hem det digra programmet här!