Ny rapport: Brist på gröna investeringar hotar Parisavtalet

Nyhet Publicerad

Två år efter Parisavtalet krymper tidsfristen för den nödvändiga klimatomställningen, där finanssektorn har en avgörande roll. Samtidigt visar en ny rapport från Swedwatch, Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen att stora svenska investerare inte är i närheten av att bidra till avtalets mål. Klimatförändringarna utgör redan idag ett stort hot mot mänskliga rättigheter och slår hårdast mot utsatta grupper i klimatdrabbade områden världen över. För att vända trenden måste investerare agera nu.

Idag träffas världens ledare vid klimatmötet One Planet Summit i Paris. Sverige representeras av statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin. Fokus för diskussionerna ligger på finanssektorns viktiga bidrag till den akuta klimatomställning som krävs: i Parisavtalet har investerare en nyckelroll för att minska utsläppen av växthusgaser genom att flytta kapital till gröna investeringar.

Samtidigt visar en granskning från Swedwatch att Sveriges tio största fondbolag brister när det gäller att bidra till Parisavtalets mål.

Rapporten visar bland annat att:

-          Fondbolagens avyttringar i fossiltung verksamhet inte har matchats av en nödvändig, storskalig ökning av gröna investeringar.

-          Fondbolagen inte redovisar vilken negativ klimatpåverkan deras portföljinvesteringar har på planet och människor.

-          Fondbolagen varken har satt mål eller kan redovisa ökningar i investeringar i klimatlösningar under de senaste åren.

-          Flera fondbolag tonar ned sitt ansvar för klimatomställningen och hänvisar till klimatvänliga nischfonder som står för en liten del av de totala investeringarna.

Anledningen till fondbolagen inte har investerat mer i klimatvänliga investeringar beror enligt dem själva på att dagens finansmarknader inte tar hänsyn till klimatrisker. De anger även att det finns för få gröna projekt och klimatlösningar att placera i. Att portföljbolagen inte rapporterar deras egen påverkan på klimat, skogar och mänskliga rättigheter uppges vara en annan utmaning.

Business as usual inget alternativ

Men för att bidra till en snabb klimatomställning före 2020, vilket Parisavtalet understryker vikten av, är det inte ett alternativ för investerare att vänta på att portföljbolagen ska bli bättre på att rapportera eller på att kundernas efterfrågan på gröna klimatfonder ska öka.

Rapporten rekommenderar därför finanssektorn att omgående redovisa hur de avser öka innehavet i gröna finanser, vilken klimatpåverkan deras portföljer bidrar till, samt utveckla nya, klimatorienterade sparprodukter på bred front. De bör även använda sitt ägarinflytande för att stoppa avskogning, fossilprospektering och andra projekt som ökar sårbarheten hos människor i klimatdrabbade områden.

Skärpta krav ett måste

Rapporten konstaterar att den frivillighet som den svenska finanssektorns klimatarbete bygger på inte har förmått styra branschen mot den resoluta omställning som krävs. Studien visar till exempel att nuvarande portföljinvesteringar i kolkraft och förnybar energi är i linje med framtida temperaturökningar på 4 till 6 grader.

Inför mötet i Paris publicerar Swedwatch, Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen ett öppet brev till Stefan Löfven och Isabella Lövin med uppmaningen att införa krav på att svenska investerare gör klimatanalyser på sina investeringar samt öppet redovisar hur de avser bidra till att nå målen i Parisavtalet.

FAKTA OM RAPPORTEN

Världen över är finansaktörer tungt investerade i verksamheter som kolkraft, fossildrivna fordon och ohållbart jordbruk som leder till avskogning. Investeringarna bidrar till utsläpp av växthusgaser och undergräver samhällens motståndskraft mot klimatförändringarnas konsekvenser. I Parisavtalet har världen förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser och hålla den globala temperaturökningen under 2 grader fram till år 2100. Dock är ett kraftfullt agerande fram till 2020 avgörande för stabilisera klimatet.

 

Rapporten är framtagen i samarbete med Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan och jämför resultaten med en undersökning av aktörernas klimatarbete som gjordes under 2015 i rapporten Blir guldet till sand?

 

De fondbolag som medverkar i studien är: AMF, Danske Bank, Handelsbanken, Lannebo Fonder, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia, SPP och Skandia. Fondbolagen förvaltar tillsammans närmare 4200 miljarder kronor åt småsparare och institutionella kunder.