Förra helgen fick jag möjligheten att resa till Perth och Sydney för att fira pingst tillsammans med norska sjömanskyrkan. Det var intensiva men givande dagar med många möten och fina samtal. Diakonen Håvard och jag har arbetat tätt ihop under flera år nu, och varje gång slås jag av hur värdefull den relationen är. Att få dela tron och livet med våra svenska och norska vänner på olika platser här i Australien och Nya Zeeland påminner mig om att vi aldrig är ensamma, oavsett hur långt hemifrån vi befinner oss.
Hemma i Melbourne höll vår pedagog Gunnar Wenehult ställningarna. På söndagen firades pingstdagen med en stämningsfull musikgudstjänst (ett varmt tack till Mats Björklund för musik och sång), och på eftermiddagen representerade Gunnar vår församling i en gemensam pingstgudstjänst med de lokala kyrkorna i den anglikanska kyrkan i Toorak.
Att vi uppmärksammar vårt samarbete med andra kyrkor just på pingstdagen är ingen slump. Man kan faktiskt säga att pingsten är den världsvida kristna kyrkans födelsedag – det var då allt började!
Varje år på pingstdagen läser vi den dramatiska berättelsen i Apostlagärningarna om när den Helige Ande kommer, Guds kraft, hjälparen. Lärjungarna är i Jerusalem. De har ingen aning om vad som ska hända, trots att Jesus har försökt att förklara för dem tidigare att han inte ska lämna dem ensamma, och han lovar att han ska sända dem en hjälpare.
”Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av Helig Ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.”
Gud talade till var och en som var där på deras eget språk, och alla kände sig sedda. Plötsligt kan alla förstå varandra, trots sina olika språk. Här får vi se början av vår kristna kyrka.
Idag är vi alla delar av samma kyrka, trots att vi har olika traditioner, språk och bakgrund. Det är precis det vi firar på pingsten: enhet, relationer, samarbete och gemenskap.
Vi skulle kunna säga att Anden tar bort gränser mellan oss människor och för oss närmare varandra. Anden är Guds osynliga närvaro i dig och mig och alla andra.
Under den ekumeniska gudstjänsten i Toorak förnyade vi därför också den överenskommelse som vår församling har med de andra lokala kyrkorna i närområdet. Det är så värdefullt att ha ett fungerande samarbete där vi kan stötta och uppmuntra varandra.
Vi firar gudstjänst ihop några gånger om året, och den sista torsdagen i varje månad träffas vi för att be tillsammans. Vi turas om att vara i varandras kyrkor, och självklart blir det fika efteråt – det är ju en viktig del av gemenskapen!
Du är varmt välkommen att vara med. Det är bara att dyka upp, ingen anmälan behövs. Nästa tillfälle är hos oss i Svenska kyrkan den 25 juni klockan 10.30. Det blir alltid väldigt goda möten och samtal!
Jag önskar dig varmt välkommen till gudstjänst och gemenskap, vi ses på kyrkan!
Katja Lin
Kyrkoherde i Melbourne Australien