Bakgrund
Ett levande gudstjänstliv och Svenska kyrkan som en sjungande kyrka står i centrum för arbetet med psalmer och den gemensamma sången. De sånger som nu provsjungs är resultatet av ett av de många steg i kyrkomötesuppdraget att revidera och utöka Den svenska psalmboken.
Psalmboksarbete tar sin tid. När nu dessa sånger görs tillgängliga att pröva under en tid (fram till och med Domssöndagen 2026) finns rika möjligheter till reflektion och samtal om det sjungande gudstjänstlivet i Svenska kyrkan, ett samtal om tro och liv.
Urvalskriterier
I processen med att välja ut psalmförslag har urvalsgrupperna utgått från ett antal kriterier och perspektiv i sitt arbete. Psalmförslaget ska:
- inte stå i motsättning till Svenska kyrkans tro, lära och bekännelse. Förslaget ska kunna komma i fråga som en av kyrkomötet fastställd psalm i framtiden.
- kunna sjungas av en mindre eller större grupp tillsammans. Ramen för alla psalmförslag är gudstjänsten och den gemensamma sången.
Teman som har efterlysts av kyrkomötet är psalmer för kris- och katastrofsituationer, psalmer som anknyter till kyrkoåret och fler psalmer för kyrkliga handlingar. Det efterfrågas också psalmer som representerar olika fromhetstraditioner och psalmer som representerar barns och ungas perspektiv.
Psalmer behöver också vara rimligt hållbara över tid, vara aktuella just nu och gestalta kontinuiteten med kyrkan i alla tider. I reflektionen kring psalmförslagets tema och text bör även ekumeniska perspektiv beaktas.
Vidare efterfrågas identifikationspsalmer, vilka är sånger där vi känner igen oss själva och vår livssituation samt att det finns psalmförslag som speglar samhället och omvärlden i nutid, till exempel genom sånger som berör klimatfrågan. I urvalsarbetet har även normkritiska perspektiv beaktats i relation till gudsbild, människan och omvärlden.
Det har också bedömts viktigt att det finns förslag som relaterar till en mångreligiös kontext samt att det finns sånger som kan sjungas på flera språk.
