Tal vid manifestationen för en human migrationspolitik
Här i norra Sverige, där vi bor, finns en utbredd välvilja till att vara med och ta emot människor som kommer hit från andra länder och kulturer. Alla Norrbottens kommuner vill verkligen få fler invånare. Därför är vi engagerade i att ta emot, och vill hjälpa de som flyttar hit att kunna bli integrerade och landa som grannar, vänner, arbetskamrater och lekkompisar.
Nu är vi förtvivlade för att så många, som gjort allt rätt enligt den lagstiftning vi haft, ändå utvisas när lagarna så snabbt förändrats utan humana övergångsregler.
Vi är förtvivlade över att familjer splittrats, att arbetskamrater som vi så väl behöver, utvisas, och att barnens vänner inte längre får bo i vårt land.
Ja, vi förstår att vi inte kan ta emot alla som behöver asyl och skydd i ett annat land. Men nu talar vi om att Sverige utvisar välintegrerade människor som redan är här, som är med och bygger vårt land. Det kan inte vara rätt.
Vi gläds över att det nu har tagits paus i vissa utvisningsärenden, på grund av den starka opinionsbildningen. Men vi har inte än sett något nytt regelverk. Fortfarande verkställs utvisningar av ungdomar ur vårt land, trots regeringens presskonferens om paus. För dem som redan fått sina utvisningsbeslut gäller inte pausen. Deras utvisningar fortsätter att verkställas. Därför är det så viktigt att fortsatt visa vad vi står för och vilket regelverk vi vill se i vårt land.
Sluta splittra familjer. Sluta utvisa välintegrerade ungdomar bara för att de fyllt 18 år.
I Sverige har den som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland rätt att söka asyl. Sverige ska följa både svensk lag och internationella åtaganden, såsom FN:s flyktingkonvention, som innebär att ingen får skickas tillbaka till ett land där de riskerar förföljelse, tortyr eller dödsstraff.
Men som kyrka möter vi människor som får utvisningsbesked trots att de har skyddsskäl. Som riskerar förföljelse och dödsstraff om de återvänder, till exempel för att de här i vårt land funnit en kristen tro och vill leva som kristna, vilket är förbjudet i deras hemländer. Vår uppfattning är att sådana utvisningsbeslut är i strid med vår egen lagstiftning och FN:s flyktingkonvention.
I kristen tro är det centralt att bry sig om främlingen i landet, att visa gästfrihet. Därför är det viktigt för mig att stå här i mitt uppdrag som biskop i Luleå stift, för en human, rättssäker och förutsägbar migrationspolitik.
Livets Gud,
Vi ber för alla människor som nu känner oro inför att ofrivilligt behöva bryta upp och lämna vårt land.
Vi ber för familjer och gemenskaper som splittras och lever i otrygghet.
Kärlekens Gud, vi ber för beslutsfattare och personer med makten att påverka.
Kom med mod att välja barmhärtighet.
Väck tilliten i allas våra hjärtan, och oss närmare varandra.
Amen.