1. Ska präster även i fortsättningen kunna neka att viga samkönade par?
Svenska kyrkan viger sedan 2009 samkönade par, men präster har rätt att avstå av samvetsskäl. Biskoparnas mål är att alla präster frivilligt ska viga alla par, men tvång diskuteras. Vissa nomineringsgrupper anser att samkönade par ska ha rätt till vigsel av vilken präst som helst. Andra värnar prästers samvetsfrihet och rätt att säga nej.
2. Ska kyrkan ta större miljöhänsyn genom att öka det hyggesfria skogsbruket?
Svenska kyrkan äger stora skogsområden och har fått kritik för kalhyggen. Nu diskuteras om kyrkan bör gå före i klimatarbetet och satsa mer på hyggesfritt skogsbruk – en metod som värnar biologisk mångfald och andliga värden. Kritiker menar att det kan minska intäkterna och försvåra förvaltningen av kyrkans egendomar.
3. Ska kyrkan vara aktiv i samhällsdebatten och ta ställning i politiska frågor?
Svenska kyrkan har ibland tagit ställning i frågor som rör klimat, migration och mänskliga rättigheter. Förespråkare menar att kyrkan har ett moraliskt ansvar att ta strid för människovärdet och skapelsen, och påverka samhället. Kritiker anser att kyrkan bör vara en plats för tro och andlighet - inte politisk aktivism.
4. Ska kyrkan kunna ta betalt för sina aktiviteter?
Svenska kyrkan erbjuder allt från konfirmation och körer till samtalsgrupper och kulturarrangemang. Vissa menar att avgifter kan behövas för att täcka kostnader och värna kvalitet. Andra anser att kyrkans verksamhet ska vara tillgänglig för alla, oavsett ekonomi – och därför vara gratis.
5. Ska dagens valsystem ändras och likna andra ideella organistationers?
Svenska kyrkan har ett omfattande valsystem med direktval på tre nivåer, likt det politiska systemet. Förespråkare anser att modellen stärker demokratin och ger medlemmarna verkligt inflytande. Kritiker menar att det är krångligt och dyrt, och vill se ett enklare system likt andra ideella föreningars.