Ivar Tengbom och Nathan Söderblom

Den här helgedomen har han skapat, men vad berättar stenarna? Här får du veta mer om Högalidskyrkans arkitekt, Ivar Tengbom. Och om Nathan Söderblom, ärkebiskopen som invigde kyrkan. Kanske kan man säga att han var den teologiska arkitekten?

Ivar Tengbom vann arkitekttävling

Inne i Högalidskyrkan finns Ivar Tengboms grav. Orden på hans gravsten är: Denna helgedom som han skapat blev hans sista vilorum” samt ”När tungan tyst­nat tala stenarna”.

Ja, den här helgedomen har han skapat, men vad berättar stenarna?

Arkitekttävling

1911 beslutade kyrkorådet i Maria Magdalena församling att utlysa en arkitekttävling för att rita en ny kyrka i den västra delen av församlingen där befolkningstillväxten var stor.

Den 35-årige Ivar Tengbom vann tävlingen. Han hade ritat Sacchska barnsjukhuset som invigdes 1911 och med sin ritning av en enkel långhuskyrka med två torn fick han 1913 uppdraget att rita den nya kyrkan. Men, hans förslag var inte oomstritt. De dubbla tornen kritiserades av flera och arkitekten Carl Westman, den ende sakkunnige i tävlingsjuryn, ifrågasatte de två tornen. Men, Tengbom gav sig inte. Han menade att ett torn aldrig skulle ”förslå i konkurrensen med det på andra sidan vattnet liggande stadshustornet”.

Revansch med de två tornen

Ivar Tengbom hade varit med i arkitekttävlingen om Stadshuset. Då fick han andrapriset. Och många uppfattade Högalidskyr­kans tvillingtorn som en revansch i konkurren­sen med Ragnar Östberg och hans stadshus på andra sidan vattnet.

Tengbom skapar ett team

1916 påbörjades schaktningsarbetena och den första grundstenen lades 1917. Bygget försena­des dock på grund av konflikter på arbetsmarknaden 1918 och 1920. Arbetet låg nere totalt omkring ett år. Under den förhållandevis långa byggnadstiden skapade Tengbom ett team kring kyr­kan där flera konstnärer och konsthantverkare arbetade tillsammans under hans ledning. Det fanns erkända konstnärer i teamet, som Olle Hjortzberg, men också studenter som Tengbom mött när han undervisade på konstakademin.

Ärkebiskop Nathan Söderblom

Men, han arbetade inte bara tillsammans med konstnärer och konsthantverkare utan också tillsammans med ärkebiskop Nathan Söderblom. Kanske kan man säga att Söderblom var den teologiska arkitekten bakom Högalidskyrkan?

Det var också han som invigde Högalidskyrkan den 10 juni 1923, två veckor före Stadshusets hög­tidliga invigning på andra sidan Riddarfjärden.

Det finns de som säger att Högalidskyrkan är ett tydligt exempel på Nathan Söderbloms teologi. Vad är då det för teologi och vem var han, Nathan Söderblom?

Hans perspektiv var bredare än den svenska myllan även om han blev ledamot av Svenska akademien.

Nathan Söderblom arbetade i slutet av 1800-talet som sjömanspräst i Frankrike. Jag vet inte hur det var i hamnarna i Europa på den tiden, men jag kan tänka mig att det var ganska tuffa miljöer som mötte honom.

Han studerade teologi och språk i Uppsala och blev 1901 teologie doktor vid Sorbonne i Paris. Mellan 1901 och 1914 var Söderblom professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi (det betyder ungefär allmän religionshistoria och religionsfilosofi) vid Uppsala universitet och mellan 1912 och 1914 dessutom professor i religionshistoria i Leipzig. Han var den som införde studiet av icke-kristna religioner vid teologiska fakulteten i Uppsala.

Under sin tid som professor uppmuntrade han också till den forskning om Martin Luther. Efter sina år utomlands hade han internationell överblick. 1914 valdes han till ärkebiskop och överhuvud för Svenska kyrkan.

Stort intresse för ekumenik

Första världskriget födde hos Söderblom ett brinnande intresse för ekumenik, vilket ledde till att kontakter togs med andra kyrkor. Ekumeniken har påverkat kyrkolivet i Svenska kyrkan mycket genom bland annat frekvent nattvardsfirande, liturgiska kläder, ljus och blommor.

Nathan Söderblom blev starkt drivande i fredsarbete.

1930 mottog han Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete. Året därpå dog han. Hans sista ord lär ha varit: "Det finns en levande Gud, jag kan bevisa det genom religionshistorien."