Jag rör mig i tre relationer – till Gud, till andra och till mig själv
I Finspångs församling arbetar Jyrki Myöhänen som komminister – eller helt enkelt präst – och han bär också titeln kaplan med särskilt ansvar för Risinge och Hällestads kyrkor. Dessutom leder han den finskspråkiga verksamheten i församlingen. Det är ett uppdrag som han beskriver som både meningsfullt och mångbottnat.
– Prästyrket handlar om att finnas där när det betyder som mest. Jag får dela människors livsberättelser, stå med i glädje och sorg, döpa barn, förmedla nåd och välsignelse. Det är stort. För mig är gudstjänsten, och särskilt nattvarden, viktig och betydelsefullt.
Jyrki har varit en del av Finspångs församling sedan 2022. Efter några år i Rimforsa sökte han något nytt. Barndomens skogar i Kolmården och kring Rejmyre hade satt sina spår och kändes som hemma.
– Så när tjänsten i Finspång blev ledig kände jag att det var rätt. Jag har alltid haft en stark känsla för trakterna kring Finspång.
Att bli präst var inget som skedde tidigt i livet. Jyrki hade hunnit leva ett helt vuxenliv innan han som 38-åring prästvigdes, med både livs- och arbetslivserfarenhet i bagaget. Under pandemin bar han ansvaret som kyrkoherde i flera år.
– Jag har också gått interna utbildningar, bland annat kyrkoherdeförberedande utbildning, och det har gett mig perspektiv. Men i grunden handlar det om relationer. Jag brukar säga att mitt uppdrag rör tre relationer: till Gud, till varandra och till sig själv.
Den finskspråkiga verksamheten ligger honom särskilt varmt om hjärtat. Han beskriver hur kultur, språk, musik och mat väcker minnen och hemkänsla hos människor som burit med sig sin finska identitet genom livet – trots att Sverige blivit deras hem.
– Det är starkt att få skapa plats för just det där. Att få vara en bro mellan språk och tro, mellan kultur och gemenskap.
Ett konkret uttryck för Jyrkis engagemang är det han kallar ”Hällestadsöndag”. Det är ett återkommande koncept med gudstjänst och efterföljande gemenskap i församlingshemmet i Hällestad – med fika och samtal, något litet program och enkel samvaro.
– Vi ville skapa något mer än bara kyrkkaffe. Jag minns särskilt en gång, när konceptet var nytt och jag råkade fylla år. Jag föreslog pizzabuffé, och våra ideella ordnade det! Det blev en personlig och minnesvärd dag – man sjöng för mig, jag fick en present och jag höll en liten föreläsning om… mig själv! säger han med ett skratt.
Framöver vill Jyrki fortsätta att utveckla gudstjänstlivet och de miljöer där församlingen möts. Han nämner Risinges kyrkorum som en plats där det planeras för "estetiska överraskningar" – detaljer som väcker nyfikenhet.
När han inte bär prästkrage hittar man honom gärna på utflykt med bilen, med brittiska deckare på tv eller på promenad – och, icke att förglömma, tillsammans med sina fyra älskade barnbarn.
– Jag uppskattar stillheten, men också oväntade avvägar. Att åka till en plats jag aldrig sett förut. Det är lite som livet självt.