Den mest iögonfallande graven på Norslunds kyrkogård är ”Ljungbergs kulle”, en väldig stendös i nästan fornnordisk stil, under vilken en ständig låga brinner. Den markerar viloplatsen för Erik Johan Ljungberg, disponent för Stora Kopparbergs Bergslags AB under nästan fyra decennier 1875-1913.
Ljungbergs kulle
På Norslunds kyrkogård finns Erik Ljungbergs mausoleum.
På en skylt utanför mausoleumet, som i folkmun kallas Ljungbergs kulle, finns följande att läsa.
I detta mausoleumet vilar Erik Johan Ljungberg 1843-1915, hans hustru Mildur 1860-1922 samt deras son Einar 1884-1889.
År 1875, endast 32 år gammal, utsågs Ljungberg till chef och bruksdisponent vid Stora Kopparbergs bergslag i Falun och ledde sedan detta expanderande företag fram till 1913. Nya fabriker uppfördes som nödvändiga komplement till Falu Gruva. Domnarvets järnbruk, Kvarnsvedens pappersbruk och Skutskärs massafabrik är några exempel .
Ljungberg blev en förbundsgestalt även inom utbildning, vetenskap och forskning.
Erik Johan Ljungberg tog själv mycket aktiv del i planeringen av detta mausoleum. ”Mitt egna hem blir en murad kammare med kopparport”, förklarade han i ett brev till en nära bekant.
Hans tankar präglar idag verksamheten i Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond, vars uppgift bl a är att öka intresset för och utveckla kvaliteten på utbildningar i naturvetenskap, teknik och entreprenörsskap i Sverige.
1889 drabbades Ljungberg och hans hustru av stor sorg då deras ende son Einar avled i difteri, endast 5 år gammal.
Erik Johan Ljungberg kom att värna om Dalarnas ungdom genom att bygga flera skolor. Ungdomen skulle ges en bra utbildning. Han kom även att testamentera sina pengar i en fond, Ljungbergsfonden. Där delas pengar fortfarande ut till ungdomar för projekt inom naturvetenskap, teknik och entreprenörskap. Några betraktar honom som Dalarnas ”Alfred Nobel”.
1915 begravdes Erik Johan Ljungberg i Falu Kristine kyrka. Begravningen blev storslagen. Många ville vara med och hedra honom.
Han och hans familj ligger idag begravda i det pampiga gravmonumentet på Norslunds kyrkogård , där det ”ständigt ska brinna en låga” (idag är det lampor).