Predikan
Den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna.
Den natt då hon blev väckt av soldaternas skrik tog hon sitt barn och sprang.
Den natt då han blev lämnad tog han en flaska whisky och drack tills han somnade i soffan.
Den natt då hon blev inlagd tog hon en taxi till psykakuten och bad den unge läkaren om hjälp.
Den natt då han blev kallade ”bögjävel” tog han en omväg hem av rädsla.
Nätterna. Predikan
Ensamheten.
Korset.
Om bara någon hade varit där. Om dom inte varit så ensamma.
Dom mindes den sista måltiden.
Som en transithall de gick igenom innan de flög vidare.
Fjärilar. Så sköra, så vackra.
Hon satt med sina släktingar på golvet och doppade brödet i grytan och väskan stod i hallen.
Han satt med sin fru och någon kycklingrest från igår och försökte förstå vad hon sa.
Hon åt en banan och det tog tio minuter och hon tvingade i sig varje tugga.
Han åt en kvällsmacka, drack en kopp thé och kände på låset innan han gick och lade sig.
Människorna.
Så mycket dom måste gå igenom.
Så mycket vi kan dela med varandra.
Om vi bara vågar och orkar.
Predikan
Gud, så mycket du måste gå igenom.
Så mycket vi kan dela med varandra.
Nätterna.
Ensamheten.
Den sista måltiden.
Dom spikade fast dina fjärilsvingar på ett kors.
Men du flög igen. Dina vingar fladdrade till, dina färger kom tillbaka.
Den dag då hon blev räddad tog hon chansen och hade tur som kom undan.
Den dag då han blev förälskad på nytt tog han ett glas vin och drack på balkongen.
Den dag hon blev bättre tog hon en buss ut till havet och lämnade sin ångest där.
Den dag han berättade för sina föräldrar tog dom det bra och sa ”det visste vi väl” och höll om honom.
Dagarna.
Nåden och kärleken.
Den första måltiden.
Morgonmässa i Carl Johans församlingshem, 2026-02-19
Predikan: Pontus Bäckström
Musiker: David Molin och Tomas Mellås
Psalmförslag 158.