Foto: Christian Bondeson-Eggert

Omorganisation som påverkar Brysselförsamlingens framtid

Nyhet Publicerad

9 – 10 oktober 2023 möttes kyrkoråden i Bryssel, Paris och Södra Frankrike för att tillsammans med Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) diskutera samarbetsformerna för en ny pastoratsliknande enhet bestående av de tre församlingarna. Kristofer Du Rietz, ordförande i Kyrkorådet i Bryssel, berättar mer om alla förändringar som är på gång.

Anledningen till att SKUT beslutat om en omorganisering av utlandskyrkan är Svenska kyrkans ansträngda ekonomi. 

Fallande medlemstal betyder färre intäkter, och det påverkar också utlandskyrkan.

Olika tjänster har hittills finansierats av Svenska kyrkan som också äger och förvaltar flera fastigheter runt om i världen, inklusive vår kyrka på Avenue des Gaulois 35 i centrala Bryssel.

Självförsörjande församling på sikt

Den nya organisationsmodell som Kyrkostyrelsen (den Svenska kyrkans högsta beslutade organ) fattade beslut om den 10 maj 2023 innebär att vi kommer ingå i en pastoratsliknande organisation med en kyrkoherde i Paris som kommer vara utsänd från Sverige och församlingsherdar (komministrar) i Bryssel och Södra Frankrike som kommer vara lokalt anställda men finansierade av SKUT.  

Men det är inte bara anställningsformerna som kommer förändras. Utlandsförsamlingarna förväntas bli ekonomiskt självförsörjande fram till 2028 - 2030, och kyrkostyrelsen har tidigare beslutat att Svenska kyrkan inte skall äga fastigheter i utlandet.

Kristofer Du Rietz har varit kyrkorådsordförande i vår församling sedan 2022, och mycket av hans tid har ägnats åt att försöka förstå och förbereda omorganisationen. 

-        Jag kommer tillsammans med kyrkorådet och hela vår församling göra mitt bästa för att genomföra beslutet, även om jag skulle ha föredragit en pastoratsliknande enhet inom BENELUX, med kyrkoherden i Bryssel och komministrar i Nederländerna och Luxemburg. Detta var också vad vi föreslagit SKUT, men så blev det inte.

Fortsätta på samma sätt som idag - om vi kan

Inför mötet i Paris förväntade sig Kristofer främst att få mer information från SKUT:s kansli om den nya organisationen och vad som gäller. 

Har till exempel SKUT tillräckligt med underlag för att mera utförligt utarbeta delegationer mellan en arbetsledande kyrkoherde i Paris och en komminister i Bryssel? Hur ser man på arbetsfördelning och ansvarsområden mellan de tre församlingarna? Och vilket inflytande kommer vi i Bryssel ha i den nya organisationen? 

Det rör sig trots allt om en del komplicerade juridiska frågor, inte minst som vi talar om en organisation som innefattar två länder med olika lagstiftning inom många områden som är relevanta. 

Nu fick man kanske inte svar på alla frågor i samband med mötet i Paris, men diskussionerna hjälpte till att klargöra hur de tre olika församlingarna och SKUT ser på den framtida omorganisationen (som ska träda i kraft redan 1 januari 2024), och vilka frågor som är mest akuta att se över. 

-        Vår ambition är att försöka fortsätta på samma sätt som idag, med bibehållen verksamhet fast med en lokalanställd komminister. Men det kommer bli en stor utmaning i och med att vi kommer få kraftigt minskade anslag från SKUT.  

Många fördelar med samarbete

En av fördelarna med mötet i Paris var att få möjlighet att bättre lära känna kyrkoråden in de andra två församlingarna i Paris och Södra Frankrike och Monaco (med bas i Cagnes-sur-mer nära Nice). 

Det finns stora likheter mellan församlingarna, men också stora skillnader. Vi arbetar alla ideellt, och månar om våra församlingar. Man försöker hitta lösningar, och bidrar med kunskap och klokskap. 

I Södra Frankrike är många av Kyrkorådets medlemmar och församlingsmedlemmarna seniorer, en del boende bara halvårsvis i församlingen, medan vi i Bryssels Kyrkoråd alla är (något) yngre och fullt yrkesverksamma, liksom många av våra medlemmar.

-        En sak vi alla har gemensamt är att vi aktivt söker nya medlemmar och frivilliga. Det finns många svenskar som vi inte når. Men om vi inte får nya medlemmar och frivilliga, då kommer vi i längden inte kunna ha kyrkan kvar.  

Kommer vi kunna behålla vår kyrkobyggnad?

Många församlingsmedlemmar har uttryckt oro just för att vår fina kyrkobyggnad inte kommer finnas kvar. I Kyrkostyrelsens beslut framkommer det tydligt att Svenska kyrkan inte ska äga några fastigheter utomlands, och samtliga fastigheter därför kommer avyttras på några års sikt. 

-        Det är en realitet att vi måste förhålla oss till: vår byggnad, med sitt a-läge, är viktig för ett levande gudstjänstliv all övrig verksamhet som tror många verkligen uppskattar. Det vore idealiskt om vi kan skapa förutsättningarna för att kunna äga vår ”kyrka mitt i byn”. Vi hoppas att SKUT kommer bistå i den processen. SKUT:s kansli i Uppsala har gett stöd under resans gång, något som inte minst är viktigt om man är ny som kyrkorådsordförande, med ringa kunskaper om den ibland komplicerade kyrkliga administrativa apparaten. SKUT:s personal är positiv och professionell, och de är skickliga på att hitta konstruktiva lösningar trots den rådande kärva budgetsituationen. 

”En öppen tillåtande miljö där alla är lika inför Gud”

En kyrkorådsordförandes liv handlar mycket om kyrkans administration och ekonomi, men hur ser Kristofer på sitt uppdrag, och vad betyder kyrkan för honom?

-         Svenska kyrkan i Bryssel har varit viktig för mig, både i tider av glädje och sorg. I mitt liv, och i min familjs liv, har kyrkan varit och är en mycket positiv plats, inte minst genom att våra barn varit med i kyrkans teater- och körverksamhet. Jag har aldrig tidigare varit aktiv i Svenska kyrkan, men kände att vi alla måste dra vårt strå till stacken om vi vill ha en kyrka kvar i Bryssel.  Jag är kanske en sporadisk kyrkobesökare, men för mig är kyrkorummet en mycket välkomnande plats där alla är lika inför Gud – något som är viktigt för mig.

Fakta om Kristofer Du Rietz

Kristofer Du Rietz (uttalas [’dʏrjeː]) är född i Kalmar och uppvuxen i Kungsbacka. Efter reservofficersutbildning och en juristexamen från Lunds universitet blev han antagen till Utrikesdepartementets handläggarutbildning. 1996 kom han till Bryssel och har varit verksam som EU-tjänsteman sedan dess och arbetat med utrikeshandelsfrågor, först i Europaparlamentet, sedan i Europeiska kommissionen. Kristofer är gift och har två döttrar och en dvärgschnauzer som heter Kira.

Vad kan du göra för Svenska kyrkan i Bryssel?

Vi behöver dig för att hålla i gång vår verksamhet. Bidra genom att bli medlem, ge en donation eller hjälpa till på andra sätt. Vi behöver alla krafter, oavsett om du gillar att baka bullar, laga ärtsoppa, hålla studiecirklar, hjälpa till med julbasaren. Eller varför inte bli kyrkvärd, eller bidra som ledamot i Kyrkorådet? Hör av dig till oss på bryssel@svenskakyrkan.se eller läs mer på vår hemsida https://www.svenskakyrkan.se/bryssel.

av Christian Bondeson-Eggert, medlem i Kyrkorådet med ansvar för kommunikation