Välkommen till Sverige och Stockholm! Vad är dina intryck av staden?
- Hur fint och trevligt det är här! Att det finns så många människor med annan kulturell bakgrund. Det är underbart att få besöka en så mångkulturell församling som Botkyrkas.
Vi befinner oss just nu i Ljusets kyrka i Hallunda. Trivs du i stadsdelen?
- Jag trivs bäst i naturen och ute på landsbygden. Här är det mycket stadsmässigt med höga hus och mycket människor, en modern stadsdel i södra Stockholm. Jag har själv aldrig bott i en storstad. Men det måste vara väldigt intressant att jobba i Botkyrka församling – att lära känna människor med olika bakgrund. Det är en glädje att vara här!
Men det finns en baksida. Hallunda- Norsborg klassas som ett särskilt utsatt område av polisen. Enligt polisen fanns det 2023 59 särskilt utsatta områden i Sverige. Enligt en analys av Statistiska Centralbyrån (SCB) och Boverket från november 2024 finns 180 bostadsområden i Sverige som har många stora utmaningar kopplade till utanförskap. Hur ska vi ta oss an utmaningen?
- I Ljusets kyrka i Hallunda fick vi en presentation av musikalen ”Någons bror”, som handlar om gängvåldet ur barnets perspektiv. Det var mycket gripande. I Sverige är ni så bra på att arbeta tillsammans i olika professioner – präster, diakoner, musiker och journalister – ni arbetar i ett team. Att man gör en barnbok som blir musikal, som gestaltas av en barnkör i Folkets Hus, är mycket imponerande. Musik är ett fint sätt att kryssa kulturella gränser. Något som blev tydligt i dag i Ljusets kyrka.
Nätverket Framtiden bor hos oss (FBHO) har ett utbyte med den lutherska kyrkan i Hannover, och vår kyrkoherde Beatrice har varit på ett studiebesök i staden. Vad betyder samarbetet för framtiden? Ska vi känna hopp?
- Jag tror att vi i Tyskland kan lära mycket av hur ni arbetar i Sverige. När jag befinner mig här i Ljusets kyrka ikväll och ser hur många med annan bakgrund som är här, så känner jag hopp! Jag vet inte många församlingar i Tyskland som satsar så mycket på social verksamhet som ni gör. Det måste vi bli bättre på.
Vilka fördelar finns det med att ett mångkulturellt och interreligiöst församlingsliv?
- Många. Ekumeniken berikar och utmanar människan – hur gör vi och hur gör de? Man börjar tänka om – vad tror vi på och vad är viktigt? Det berikar en och jag förstår mig själv bättre. Vi kan bygga broar till förståelse, då vi alla har något att lära.
Utmaningarna då?
De ekumeniska samtalen främjar samarbete – att vi gör något tillsammans, förändras och växer in i framtiden. Det är inte alla som vill ha förändring eller klarar av det i kyrkan, tyvärr. Jag tycker det är bra att saker förändras, det ger oss mer frihet att förstå vem vi är.
Hur förändrar vi bilden av förorten till det bättre?
- Majoriteten av de människor som bor här är snälla arbetsamma människor. Det är en minoritet som brukar våld. Ett sätt att förändra bilden av förorten till det bättre är att synliggöra goda exempel på människor som lever här och saker som händer, som gatufesten förra veckan.
De goda krafterna i förorten är många. Julian Khalaf är ung Botkyrkabo och aktiv i ungdomsverksamheten i Ljusets kyrka. Julian såg sina vänner bli kriminella - för honom skapade konfirmationen trygghet. Han har skrivit en bok om berättelserna som heter ”Skriket från gatan” och föreläser i dag om dessa ämnen. Behövs fler förebilder i kyrkan?
- Julian är en Guds nåd för Botkyrka församling. Han är modig och vill se förändring. Förebilderna behöver bli fler, de finns där men kanske har vi inte hittad dem än.
Hur kan vi bidra till att fler får möta kyrkan där de bor och även känna att den är relevant för dem?
- I veckan besökte vi Hammarby kyrka och träffade en mycket inspirerande kvinnlig präst. Hon dras till utsatta människor och har på så sätt fått församlingen att växa. När någon kom med en resväska till Stockholm, utan en krona på fickan, hade hon kraft och nåd att hjälpa den personen. Hon hade något speciellt i sig som gör att hon vet vad man ska säga till personer i nöd. Hon har gjort de kyrkliga rummen till något tryggt för den som inget har.
I socioekonomiskt utsatta områden är det ofta kvinnor och barn som är särskilt utsatta. Hur ska vi nå dem på bästa sätt?
- Nätverket Framtiden bor hos oss (FBHO) jobbar med dessa frågor. I mer patriarkala strukturer räknas ju bara pappan. Han lär sig svenska, går ut och jobbar och tjänar pengar. Mamman stannar hemma med barnen. Det är svårt att förstå sådana mönster med detsamma. Församlingen kan kanske ordna med svenskaundervisning och språkträning för mammor eller skapa språkcaféer.
Slutligen, vad tar du med dig för kunskaper från besöket i Botkyrka?
- Teamwork. Att vilja något tillsammans och göra det till verklighet.
Stina Bergström