Botkyrka kyrka är församlingens äldsta kyrka, med rötter från 1100-talet. Kyrkan, som byggdes till Sankt Botvids ära, har under lång tid varit en pilgrimskyrka. Efter flera års renovering är kyrkan nu återöppnad.
Kyrkan är uppkallad efter helgonet Botvid, som sägs vara begravd på platsen. Många botkyrkabor firar livets stora festhögtider som dop, konfirmation och vigsel i Botkyrka kyrka, och det är också platsen där många tagit avsked från sina anhöriga.
Vi har träffat Botkyrka församlings präst Emma Jaeger som känner lite extra starkt för just Botkyrka kyrka.
Berätta, vad vi kan förvänta oss den 1:a advent i Botkyrka kyrka?
- På första advent hoppas vi att vi blir många människor i alla åldrar som hjälper till att sjunga alla de välkända psalmerna. Vi kommer att vara många som leder gudstjänsten tillsammans: barn, ungdomar och vuxna. Självklart blir det massor av tända ljus i vår kyrka och vi får höra evangelieberättelsen om när Jesus rider in i Jerusalem – precis som varje första advent. Det blir givetvis trumpet, som sig bör och så adventsfika i Klockargården efteråt.
Jag har förstått att du brinner extra starkt för Botkyrka kyrka, vad är det som är så speciellt med den?
- Botkyrka kyrka har stått på sin plats i omkring 1000 år. Jag brukar önska att hon kunde tala och berätta om allt som skett under hennes tak genom tiden. Att vara en av dem som förvaltar ett så rikt kulturarv känns väldigt stort och det får mig att känna mig obetydlig och viktig på samma gång. Obetydlig för att det är en så kort tid som jag får vistas där, i relation till hennes långa historia och viktig eftersom hon kommer att stå kvar långt efter att jag lämnat jordelivet. Hur vi tar hand om henne spelar roll för de människor som kommer efter oss. Hela kyrkan bär på teologi och historia: hon berättar om hur människor levt och vad de trott och tänkt om Gud och kyrkan genom många hundra.
Hur tror du att man firade advent på Botvids tid?
- Jul och advent var en ny företeelse på Botvids tid. Det var ju i brytningspunkten mellan hednisk tro och kristendom och många hedniska traditioner levde säkert kvar. Julen har ju fått sitt namn efter julblotet under hednisk tid, där man offrade till gudarna. I och med kristendomen blev offrandet förbjudet, men det levde säkert kvar fast i annan tappning. Man slaktade nog djur och säkert åt och drack man i och utanför kyrkan. Jag tänker mig att firanden och högtider inte gick så stillsamt till som det gör i våra dagar, det var nog mer liv och rörelse i kyrkan.
Hur ser julen ut i Botkyrka kyrka?
- På julaftonsnatten blir det julnattsmässa i Botkyrka kyrka, för första gången på flera år. Vi ska damma av vår fina julkrubba, som berättar om hur det var den där natten när Jesus föddes. Vi får komma samman och sjunga och fira att vår frälsare är född – i år igen!
Sanna Lundell