Gravfrågor

Rätten till en gravplats kallas för gravrätt och det går att bli gravrättsinnehavare på många olika sätt. Det vanligaste är att gravrätt uppstår när någon avlider.

Gravrättsinnehavare
Dödsboet till den avlidne får anmäla till begravningshuvudmannen vem eller vilka som ska vara gravrättsinnehavare. Enligt begravningslagen kan endast släkt eller personer med nära anknytning till den avlidne, eller till annan som har gravsatts i samma grav, bli gravrättsinnehavare. Även allmänna arvsfonden och juridiska personer kan bli gravrättsinnehavare. Begravingshuvudmannen avgör vem som kan bli gravrättsinnehavare. Beslutet kan överklagas till länsstyrelsen.

Vill ingen vara gravrättsinnehavare måste begravningshuvudmannen meddelas detta. Gravrätt kan också överlåtas genom ett förordnande till släkt eller annan med nära anknytning till gravrättsinnehavaren. Det går att vara gravrättsinnehavare till gravplatser med full eller begränsad gravrätt. Gravrättsinnehavaren har både rättigheter och skyldigheter.

Full gravrätt och kostnader
Gravrättsinnehavare till gravplats med full gravrätt har rätt att bestämma hur gravanordningen, till exempel gravstenen, ska se ut och vem som ska gravsättas inom gravplatsen. En gravrättsinnehavare har alltid rätt att gravsättas i den grav han eller hon är innehavare till.

Dödsboet svarar för alla kostnader som inte ingår i begravningsavgiften. Om dödsboet saknar pengar kan kommunens socialförvaltning gå in och täcka vissa kostnader (läs mer under Vem ansvarar för vad?). Gravrättsinnehavaren måste se till att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. I begreppet ordnat och värdigt skick ingår, förutom själva skötseln av gravplatsen, även att se till att gravanordningen inte utgör ett hot mot arbetsmiljön och säkerheten på gravplatsen. Om gravvården är ett hot mot miljöskyddet, hälsoskydd och arbetstagarskydd får begravningshuvudmannen åtgärda felet omedelbart. Gravrättsinnehavaren ska snarast informeras om åtgärden. Åtgärder på gravvårdar bekostas i de flesta fall av gravrättsinnehavaren.

Vård av gravplats
Ytterst ansvarar gravrättsinnehavaren för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. Är gravplatsen uppenbart vanvårdad kan begravningshuvudmannen besluta att gravrätten är förverkad, alltså att gravrätten går tillbaka till huvudmannen. Kan eller vill gravrättsinnehavaren inte sköta gravplatsen själv, erbjuder de flesta huvudmän olika skötselavtal. Det är då huvudmannen som sköter gravplatsen åt gravrättsinnehavaren.

Begränsad gravrätt
En gravrättsinnehavare till en gravplats med begränsad gravrätt får bestämma vem som ska gravsättas inom gravplatsen. Däremot har hon inte rätt att bestämma över hur gravanordningen ska se ut eller i övrigt hur gravplatsen ska utsmyckas och ordnas. Detta beslutar begravningshuvudmannen om.

 

Begravningsombud

Begravningsombuden granskar och bevakar intressen för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

Att Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten medför att länsstyrelsen utser ett eller flera begravningsombud. Ombudets uppgift är att granska hur huvudmannen tillvaratar intressena hos de personer som inte tillhör Svenska kyrkan. Ombudet ska hålla kontakt med företrädare för olika trossamfund och se till att möjlighet till borgerlig begravningsverksamhet och begravningsplats finns.

Begravningsombud för Balingsta pastorat är:

Arne Nordesjö, 018-71 39 67, 070-425 33 54 (ordinarie)

Mats Hallor, 0733-788 758 (suppleant)

När det gäller frågor kring enskilda gravar, gravrätt och gravskötsel inom Balingsta pastorat kontakta:

Tel: 018- 39 50 01, 076-347 28 91

Mail: Balingsta.pastorat@svenskakyrkan.se