Känner du dig lite trött på det där sättet man gör när det varit mycket och man känner sig lite överstimulerad? Det gör jag. Och jag tänker att det har med pandemin att göra.
När restriktionerna först släppte var vi lite avvaktande. Men i takt med att det verkade gå bra att umgås så släppte vi också loss oss själva. Vi träffade familj, vänner och bekanta. Vi engagerade oss i allt möjligt, drog igång nya projekt och kanske t.o.m. provad på sånt vi inte gjort förut. Vi hade ju så mycket att ta igen. Nu rullar allt på och vi är uppe i varv. Inte konstigt då om man blir lite trött.
Fastan har börjat och visst kan vi avstå från godis och annat. Men kanske än viktigare är att ta hand om oss själva. Ta ett steg tillbaka. Varva ner. Fundera på vad som är värt att lägga vår energi på. Och sen njuta av livet. Eller som Predikaren säger: ”Bättre än handfull i lugn och ro än två händer fulla och mycket möda, ett jagande efter vind.” (Pred. 4:6)
Väl mött i gudstjänst och gemenskap.
Lotta Cohén
kyrkoherde