Replik: Sydamerikansk demokrati försvagas av religiös fundamentalism

Eva Ekelund, policychef för Act Svenska kyrkan, svarar på tidningen Dagens ledartext om en rapport som ACT-alliansen tagit fram om fundamentalism i fyra sydamerikanska länder.

Dagen uppmärksammar på ledarplats 3 juni den rapport om fundamentalism, som ACT-alliansens publicerat och som finansierats av Act Svenska kyrkan och Christian Aid. Rapporten beskrivs som ensidig och med en bristande insikt om Latinamerikas evangelikala samfund.

Jag vill klara ut några missförstånd i ledartexten. Rapporten pekar specifikt ut situationen i fyra sydamerikanska länder: Colombia, Argentina, Peru och Brasilien och täcker inte in hela Latinamerika. Syftet med rapporten är att ta fram strategier för att bemöta alla former av fundamentalism, inte endast den religiösa, för att gå in i konstruktiva dialoger och lösningar i en polariserad kontext. Det är en missuppfattning att evangelikala, katolska och pentekostala rörelser generellt pekas ut som syndabockar. Dagen hävdar att olika samfund inte ses som partner. I rapporten dras inte alla samfund över en kam, utan författaren beskriver att kyrkor med olika bakgrund (historiska protestantiska, katolska och pentekostala) och som inte har politiska eller religiösa fundamentaliska tendenser, är partner i många frågor. Exempelvis diakonalt arbete för människor som lever i utsatthet och fattigdom, men även i politiskt påverkansarbete.

Vidare hävdar Dagen att rapporten pekar ut kristna sammanhang som onda eller goda. Även det är en missuppfattning, eftersom rapporten specifikt pekar på att det varken finns onda eller specifikt goda samfund. Rapportförfattaren menar att det är mer komplicerat än så.

Det demokratiska utrymmet minskar i många länder i såväl Sydamerika som på andra platser i Latinamerika. Vi ser exempel på det med säkerhetsstyrkornas våld mot legitima protester i Colombia, inskränkningen av kvinnors rättigheter i Centralamerika och våld och trakasserier mot mänskliga rättighetsförsvarare i hela regionen. Vi kan inte blunda för att demokratierna i många länder är unga och sköra. Rättsstatens principer efterlevs inte och straffriheten är hög. Journalister förföljs och mördas. En del av problematiken är att religion och en tendensiös bibeltolkning används i politiken på ett sätt som bidrar till detta minskade demokratiska utrymme.

Rapportförfattaren föreslår flera strategier för att bidra till ett mer öppet samhälle, mer dialog, självkritik och ömsesidig förståelse. Men den pekar också på att när fundamentalistiska krafter infiltrerar statsapparaten eller används i politiska syften måste de motverkas och utmanas för allas rätt till ett värdigt liv. Religiösa samfund och trosbaserade organisationer kan då vara aktörer som öppnar både arenor för dialog och är viktiga röster för ansvarsutkrävande.

Eva Ekelund
Policychef, Act Svenska kyrkan