Ny rapport: Sverige bäst på jämställd klimatfinansiering – men mycket kvar att göra

Sverige är bäst i klassen på att ta in ett jämställdhetsperspektiv när fattiga och utsatta länder ska kompenseras med klimatfinansiering. Men det händer allt för ofta att jämställdhetsanalyserna inte omsätts i det praktiska arbetet – de riskerar att bli pappersprodukter. Det visar en jämförelse mellan fyra nordiska länder som har tagits fram av bland annat Act Svenska kyrkan. Rapporten presenteras på klimattoppmötet i Glasgow.

 

Världens länder har enats om att klimatarbetet måste bli mer jämställt. På klimattoppmötet COP25 i Madrid år 2019 beslutades om en åtgärdsplan för jämställdhetsintegrering som ska användas både när det gäller arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och vid klimatanpassning. Men en ny rapport som bygger på data från OECD, visar att det finns stora skillnader i hur hög grad de nordiska länderna ser till jämställdhet när de utformar stöd till klimatprojekt i fattiga länder.

 – I samhällen med bristande jämställdhet ökar flickors och kvinnors sårbarhet. Är du kvinna löper du mycket större risk att skadas eller förlora ditt liv i en klimatrelaterad katastrof, än om du är man, säger Margareta Koltai, tematisk rådgivare för Act Svenska kyrkan, en av de organisationer som beställt rapporten.

Kvinnor glöms också bort när det ges stöd till återuppbyggnad. Ofta prioriteras manligt dominerade försörjningssektorer, medan kvinnors småskaliga jordbruk och arbeten inom informella sektorn förbises.

– Men det är kvinnornas odlingar som i många fall håller barnen vid liv och som står för en stor del av familjens mat, säger Margareta Koltai.

Rika länder behöver ta ansvar

 De nordiska länderna har höga ambitioner när det gäller både jämställdhet och klimatfinansiering. Det är främst de rika länderna som orsakat den globala uppvärmningen och därför ska kompensera fattiga länder så att de får förutsättningar till en grön fossilfri utveckling. De ska också ges förutsättningar att kunna anpassa sig till extrema väderleksförändringar – som orsakar översvämningar eller svår torka.

Trots att jämställdhet ska vara en integrerad del av utvecklingspolitiken nämns jämställdhet som ett mål i endast drygt hälften av de nordiska klimatprojekten. Sverige sticker ut som bäst i klassen, med jämställdhetsintegrering i 81 procent av projekten.

– Rapporten visar att den svenska feministiska utrikespolitiken fått genomslag. Men även om det görs en jämställdhetsanalys i början av ett klimatarbete, brister det ofta när det ska omsättas till konkreta aktiviteter. Jämställdhetsperspektivet riskerar att bli en pappersprodukt, säger Margareta Koltai.

Kvinnor och flickor måste inkluderas

 Tidigare under COP26 i Glasgow var en av förhandlingsdagarna inriktad på jämställdhet, med målet att öka kvinnors och flickors delaktighet i klimatåtgärder.

– Jag hoppas att de goda exempel som lyfts fram i rapporten ska ge de nordiska länderna underlag att driva på för jämställd klimatfinansiering som ger resultat. Och att jämställdhet ska integreras av alla Parisavtalets parter, säger Margareta Koltai.

 Några av rapportens resultat i korthet:

Sveriges integrering av jämställdhet i klimatfinansieringen ökade kraftigt under 2014, när Sveriges feministiska utrikespolitik infördes. Andelen har varit hög sedan dess.
De nordiska länderna är bättre på att integrera jämställdhet i klimatanpassningen än i arbetet för minskade utsläpp.
Nordiska länder gör allt bättre jämställdhetsanalyser - men analyserna följs alltför sällan upp i form av mätbara mål och budget i projekten.
Icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer är bättre än den privata sektorn på att integrera jämställdhet i klimatfinansieringen.
Kvinnor ges sällan en position eller inflytande i klimatarbetet. Kvinnors utsatta situation uppmärksammas, men det återspeglas inte i klimatarbetets bemanning eller beslutsprocesser.

Rapporten presenteras idag kl 17:45 (svensk tid) under ett seminarium i Nordiska paviljongen på klimattoppmötet i Glasgow. Följ seminariet digitalt.

Rapporten, From Words to Action – Lessons from Nordic efforts to integrate gender equality in climate related development finance, har beställts av Act Svenska Kyrkan, Danska kyrkans nödhjälp, Felm, Finska kyrkans nödhjälp, och Norska kyrkans nödhjälp. 

Graf över andel av klimatprojekt som innehåller jämställdsintegrering