Act Svenska kyrkan uttrycker oro efter valet i Tanzania

När de 37,6 miljoner registrerade väljarna skulle rösta om vem som ska styra landet de kommande fem åren uppmanande ordförande för Tanzanias valkommission till ett fritt, rättvist och trovärdigt val. Det var precis så det inte blev. Givet Tanzanias fredliga historia var det få som kunde förutse den våldsamma och tragiska utvecklingen under valdagen.
Det rapporteras om omfattande valfusk, ungas demonstrationer slogs ner med våld av polis, internet stängdes ner och utegångsförbud utfärdades. Vad som egentligen hände under och de närmaste dagarna efter valdagen är svårt att svara på då få internationella valobservatörer var tillåtna. Journalisters arbete begränsades, sjukhus har belagts med munkavel och får inte rapportera om antalet skadade eller döda. Sms-meddelande från polisen har skickats ut till alla mobiltelefoner att det är straffbart att dela bilder eller video av protesterna. 

Det är med djup sorg som Act Svenska kyrkan har följt det oproportionerliga våld som drabbat hundratals människor i samband med demonstrationerna. Många har mist livet, unga med drömmar om en ljusare framtid för sitt land. En framtid som för många känns omöjlig efter en valprocess som upplevdes som komprometterad.

Enligt de officiella resultaten vann sittande president Samia Suluhu Hassan med 97,66 % av rösterna vilket är ett utfall som ifrågasatts av oppositionen och flera internationella observatörer. Southern African Development Community (SADC) konstaterade att valet inte uppfyllde deras riktlinjer för fria och rättvisa val. Den 3 november svors Samia Suluhu Hassan in som president vid en storslagen men dämpad ceremoni i Dodoma. Bland gästerna fanns statschefer från Burundi, Zambia, Somalia och Komorerna. Fler länder var representerade, endast Frankrike representerade Europa.

Presidenten tackade för det hon beskrev som ett "fredligt och demokratiskt val" med 17 kandidater, och varnade samtidigt för "externa aktörer" som enligt henne låg bakom oroligheterna kopplat till valet. Två timmar efter ceremonin återkom internetuppkopplingen som legat nere i flera dagar och utegångsförbudet hävdes. Ett symboliskt ögonblick som många tolkade som ett tecken på att regeringen återtagit kontrollen. Under tisdagen återvände folk till sina arbeten och skolor.

Sveriges bistånd till Tanzania 

Relationen mellan Sverige och Tanzania har länge varit god och Tanzania har under årens lopp tagit emot stora summor bistånd från Sverige. Redan i september skickade oppositionspartiet Chadema ett brev till Sveriges regering och uppmanade till en omprövning av biståndet. Utrikeshandels- och biståndsminister Benjamin Dousa säger att det kan bli aktuellt med en omprövning av biståndet när strategin för Tanzania löper ut vid årsskiftet. Dousa trycker på att omprövningen inte bara kommer att baseras på vad som har hänt i samband med valet utan framförallt utvecklingen under de senaste decennierna.

Att omvärdera eller avsluta biståndet till Tanzania skulle få allvarliga konsekvenser.

En viktig del av biståndet går till lokala organisationer och människorättsförsvarare som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och en fri press. Det är både rimligt och nödvändigt att svenskt bistånd granskas. Pengarna ska användas effektivt och gå till insatser som gör verklig skillnad men det måste bygga på relevanta kriterier, inte politisk taktik. Svenskt bistånd bör stärka de aktörer som skapar förändring. Sverige behöver ta ansvar och stå kvar i sitt långsiktiga engagemang för Tanzania, då ett instabilt Tanzania påverkar hela regionen.

Civilsamhällets röst allt viktigare

Valet i Tanzania visar tydligt hur demokratiska fri- och rättigheter har utarmats. Utrymmet för civilsamhället, fria medier och oberoende organisationer har successivt krympt, vilket försvårar möjligheten att ifrågasätta makten och utkräva ansvar.

Internationella aktörer, däribland Sverige och övriga nordiska länder, har länge spelat en viktig roll i att stödja demokratisering, fria medier och lokala organisationer i Tanzania. Den rollen blir nu än viktigare.

Ett fortsatt och långsiktigt stöd till civilsamhället, kvinnorätts- och ungdomsrörelser samt oberoende medier är avgörande för att stärka demokratins grundpelare, öka transparensen och ge medborgarna en röst i ett alltmer slutet politiskt klimat.

Som vår regionala representant i Tanzania uttryckte det på valdagen: "Solen gick ned bakom Mount Meru som om den skämdes över vad landet har blivit. Men mörkret får inte bli permanent. Demokratin måste få en ny gryning."

Svenska kyrkans närvaro 

Svenska kyrkan har funnits i Tanzania sedan 1941 och stödjer våra partnerorganisationer i deras livsviktiga arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling. Svenska kyrkan har följt landet genom både medgång och motgång, och banden mellan våra länder är starka. Det finns ett stort engagemang runtom i Sveriges församlingar för våra vänner i Tanzania.   

Tanzanias folk förtjänar en värld som bryr sig. Ett närvarande världssamfund som står upp för mänskliga rättigheter och demokrati. Genom Sveriges närvaro, tillsammans med våra nordiska grannar och som en del av EU:s representation, kan vi vara en röst.

Religiösa aktörer har en viktig roll och röst i samhället. Vi måste fortsätta jobba tillsammans med religiösa aktörer som en central del av det civila samhället för att nå den ljusare framtid för Tanzania som vi tror på.

Som Biskop Dr. Alex G. Malasusa, preses biskop för Evangeliska lutherska kyrkan i Tanzania uttrycker det: "Vi tackar Gud att vi nu efter fem dagar i skräck kan se att situationen har förbättrats. Folk har återgått till arbete idag på morgonen. Som kyrka jobbar vi nu för att hitta vägar till hur vi kan bidra till helande och försoning."

Vi uppmanar nu alla goda krafter att verka för dialog, helande och försoning. Vi står med Tanzanias folk och ber för alla som mist nära och kära. Låt freden bygga på sanning, rättvisa och öppenhet.