Globala nedskärningar
Nedstängningen av USA:s biståndsmyndighet USAID i början av 2025 skickade chockvågor genom det globala biståndssystemet. Samtidigt har flera andra länder – däribland Storbritannien, Tyskland och Kanada – gjort stora nedskärningar. Många länder kopplar också biståndet till sina egna nationella intressen, på ett sätt som liknar den utveckling vi nu ser i Sverige.
Enligt prognosen minskade det globala biståndet med 9–17 procent under 2025. För länderna söder om Sahara uppskattas minskningen bli större, omkring 28 procent. Effekterna är påtagliga. Act Svenska kyrkan ser till exempel hur FN:s matransoner skärs ned kraftigt i flyktingläger.
Decenniers framsteg i arbetet mot hiv, malaria och barnadödlighet riskerar att rullas tillbaka. En studie i The Lancet uppskattar att nedskärningarna kan leda till mellan 9 och 22 miljoner fler dödsfall fram till 2030 – varav en stor del barn under fem år. Det minskade biståndet har också utlöst en akut kris i FN-systemet.
Förändringar i Sveriges bistånd
Sverige har under lång tid gett en procent av vårt välstånd i internationellt bistånd – långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt stöd. Regeringen har i stället infört ett fast anslag för flera år. 2026 är biståndsbudgeten 53 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,74 procent av BNI. Under 2028 riskerar biståndet att gå under 0,7 %.
Stödet till Ukraina har vuxit snabbt och uppgår 2026 till 10 miljarder kronor vilket är avgörande för landet, men skulle behövas finansieras separat utanför biståndsramen för att inte urholka biståndet till andra delar av världen.
Samtidigt avvecklas det långsiktiga utvecklingssamarbetet helt med 13 länder. Flera av dem är bland världens mest sköra, fattiga och konfliktdrabbade. Zimbabwe, Myanmar, Tanzania och Sydsudan är några exempel där Act Svenska kyrkan och våra samarbetspartner ser effekterna av att det svenska biståndet läggs ned.
Regeringens reformagenda
Regeringens reformagenda, som beslutades i slutet av 2023, innebär en omfattande omprioritering. Biståndet ska i högre grad användas för att främja snävare svenska intressen, framför allt att stärka Sveriges export och migrationspolitiska mål. I praktiken handlar detta bland annat om att underlätta utvisningar.
Reformagendan innehåller också flera tidigare prioriteringar, som jämställdhet och stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Ett ökat fokus på lokala samarbetspartner och frågan om religions- och övertygelsefrihet är inslag som Act Svenska kyrkan har välkomnat. En annan förändring är att det humanitära biståndet nu prioriteras högre än det långsiktiga utvecklingssamarbetet.
Stödet genom svenska civilsamhällesorganisationer har genomgått omfattade förändringar. Det har skapat stor osäkerhet inte minst för organisationer i globala syd.
Regeringen har gjort omfattande förändringar i styrningen av Sida, både genom alltmer detaljerade regleringsbrev och genom en ny myndighetsinstruktion som kräver att Sida anpassar sin verksamhet till hela reformagendan och stärker kopplingen till Utrikesdepartementet. Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) bedömer den ökade detaljstyrningen som uttryck för ovanligt tät kontroll och bristande förtroende för myndigheten. Act Svenska kyrkan menar att den förändrade och mer komplexa styrningen kan minska förutsägbarheten i Sidas myndighetsutövning.
Så här tycker Act Svenska kyrkan
Tillsammans med andra organisationer påverkar vi Sveriges biståndspolitik. Det här vill Act Svenska kyrkan att regeringen ska göra:
- Fokusera biståndet där behoven är som störst. Stödet ska främst gå till lokala aktörer i fattiga, sköra och konfliktdrabbade länder och regioner. Då kan förebyggande arbete stärkas och det humanitära katastrofbiståndet avlastas.
- Säkerställ att Ukrainastödet inte tränger undan bistånd till andra. Det stora biståndet till Ukraina är nödvändigt, men behöver finansieras separat, på samma sätt som det militära stödet idag ligger utanför försvarsbudgeten.
- Avsätt en procent av Sveriges BNI i bistånd. En återgång till enprocentsmålet ger ett stabilt, långsiktigt och principfast svenskt engagemang för global utveckling.
- Sätt mänskliga rättigheter och jämställdhet i centrum. Biståndet ska genomsyras av mänskliga rättigheter, demokrati, fredsbyggande, jämställdhet och försvar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Stöd till ett starkt och oberoende civilsamhälle som kan utkräva ansvar måste vara en självklar del.
- Låt biståndets mål och resultat styra. Sverige ska följa de internationella regler och principer för bistånd som vi har åtagit oss. Biståndet ska inte underordnas svenska affärsintressen eller migrationspolitiska mål.
- Prioritera klimatbistånd till de mest utsatta. Klimatstödet ska främst riktas till människor och samhällen som drabbas hårdast av klimatkrisen. Det får aldrig ges som lån som riskerar att öka ohållbara skuldbördor.
- Stärk lokala humanitära aktörer, försvara folkrätten och de humanitära principerna. När det humanitära biståndet allt oftare används för politiska syften behöver Sverige stå upp för ett bistånd som utgår ifrån människors behov och leds av lokala aktörer.
- Samstämmig politik för hållbar utveckling. Alla politikområden behöver dra åt samma håll och bidra till en hållbar och rättvis global utveckling. Arbetet för Agenda 2030 behöver återupprättas och utvecklas.