Blomsterängar på kyrkogården

Men varför är det egentligen så viktigt att vi bevarar och återskapar dem?

Runt om i Tidaholms pastorat kan man när sommaren är här, se hur blomsterängar börjar ta form på kyrkogårdarna. Det finns vilande fröer i jorden som under rätt förutsättningarna är redo att börja gro. Gräset slås i slutet av juli, för att de blommor som kommer ska hinna bilda frön. Sedan får gräset ligga kvar och fröa av sig. 

– På vissa platser flyttar vi gräset till en annan äng för att sprida fröerna, berättar kyrkvaktmästarna Jenny Janzon och Erik Tornberger.

Ängsmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden. På bara 100 år har ängsmarkerna minskat med cirka 77 procent. Den större delen har ersatts av jordbruksmark och skogsmark. Utan ängsmarker skulle inte pollinatörerna må bra vilket är en viktig faktor för att vi ska kunna producera mat i Sverige.

Men bristen på ängsmark ger dåliga förutsättningar och den biologiska mångfalden är hotad. Utan pollinatörer skulle många växter inte kunna bilda frön eller frukter och människan skulle få sämre skördar. Pollinatörerna håller hela ekosystemet i balans.

Ängarna har många positiva effekter, de skapar livsmiljöer för och ger mat till en mängd olika insekter, särskilt bin, humlor och fjärilar men är också vackra och rogivande för människor. Ängarna ändrar sig hela sommaren och du kan få se många olika arter beroende på när du besöker den.

På vissa kyrkogårdar har det lagts ut gamla trädstammar och sandhögar för att skapa boplatser till olika sorters kryp. Sandhögar är framförallt viktiga för solitärbin som lever och övervintrar i sand.

Källa: Naturskyddsföreningen

Text: Sanna Olsson och Jenny Janzon