Ett klot i guld!

Det är onsdag förmiddag och Micke Swedberg från AB Oskar Janson Plåt & Smide möter upp och tar oss med i hissen nitton våningar upp.

Firma Sydställningar har nu rest ytterligare sex våningar runt tornet och vi är precis under tuppen på Storkyrkan. Det har dröjt lite med den sista biten för att man har varit tvungen att kontrollera säkerheten. Man har bytt träet mot plast i den uthängande arbetsplatsen. Nu är det säkert och man kan gå upp den sista biten. När man gör sådana här projekt handlar det hela tiden om säkerhet.

Nu är det byte av kopparplåten som gäller. Micke Swedberg och Micke Larsson AB Oskar Janson Plåt & Smide är i farten med att ta upp plåten och har precis börjat plocka bort plåt uppe på våning tjugo. Vi tar oss högst upp via trapporna och kan konstatera att så högt upp har vi aldrig varit. Vi är alltså tjugofem våningar upp i luften och genom plasten upp mot himlen ser vi Storkyrkans tupp.

Vi tittar på utsmyckningen på tornhuvans topp och vi hittar en stämpling i plåten från renoveringen som var klar 1934. På själva botten som håller klotet står det präglat 1929. Nästan för ett sekel sedan var man här uppe och renoverade. På så här nära håll ser man även skiftningarna i bladguldet på klotet. Det är en märklig känsla av att vara nära något som man bara kan uppfatta på långt håll och som man kanske heller inte riktigt noterar. Från marken ser man nog främst tuppen och barockhuvan. Men inte tänker man på klotet. En sann närbildskänsla. 

Micke Swedberg och Micke Larsson visar var man kommer att riva. Det intressanta kommer att visa sig när man tar upp plåten. Hur ser det ut? Hur långt gick man i tidigare renoveringar? Vilka lösningar har man använt? Var det lappa och laga för att bevara kulturminne? Eller har man byggt upp det från grunden? Det är sådana frågor som gör det så oerhört spännande när man håller på med kulturbyggnader. Man ser spår av hur man har arbetat med saker och ting. Tiden, då man har gjort renoveringen, visar även den tidens yrkesskicklighet och vilka lösningar man har implementerat. 

Vi tar trapporna ner och tittar på nylagd plåt. Det skiner och det ser helt fantastiskt ut. Här kommer tankarna: hur kommer man att tänka längre fram. Aha, man gjorde så 2021!

Under veckan som gått har Sydställningar varit inne och rivit gårdens ställningar. Nu är ställningarna rivna på insidan av gården och på utsidan mot slottet. Det skiner om väggarna och kontrasten mellan den rosa/gula putsen, den gråa sten-utsmyckningen och de högblanka svarta fönsterdetaljerna är slående.

Förutom pågående plåt- och träarbeten byter man ut sten på väggarna mot Trångsund och mot Slottsbacken.