Är en global etik en utopi?

Vi lever i en tid av konflikter och globala hot. I Mellanöstern har Israels svar på Hamas terrorattack lett till blodbad och hungersnöd i Gaza och allvarliga brott mot folkrätten. Genom Israels och USA:s attacker mot Iran och andra länder i regionen drabbas fler länder av krig och förstörelse med oöverskådliga konsekvenser för världssamfundet. Rysslands angreppskrig mot Ukraina fortgår med oförminskad styrka. Maktgalna ledare som Putin, Trump och Netanyahu styr idag världspolitiken och alltför sällan hör man röster som manar till fred och försoning.

Konflikt politik och etik
Klimathotet förvärras och varje år slås nya globala värmerekord. De globala klyftorna ökar och idag disponerar 1 procent av världens befolkning lika stora resurser som 95 procent av befolkningen, och den extrema fattigdomen ökar.

De senaste årens händelser får många att tappa modet och tron på framtiden. Finns det längre något hopp? Går det att påverka utvecklingen? Har den internationella rätten någon framtid? Är en global etik en utopi? Dessa frågor var utgångspunkten för en internationell konferens organiserad av Vitterhetsakademin 2023 vars resultat redovisas i antologin Global ethics in a time of crises (Bloomsbury 2025).

Trots att det kan tyckas utopiskt är det svårt att förneka betydelsen av de etiska och politiska värden som utgör grunden för ett gott och civiliserat samhälle, fred och internationell rätt. Politiker försöker alltid att i etiska termer rättfärdiga sitt handlande, även när det har styrts av krass makthunger och egenintresse. När konflikten mellan politik och etik blir för uppenbar förlorar makthavarna förtroendet hos befolkningen och deras legitimitet undergrävs.

Universella värden
Men finns det då någon grund för en global etik och universella värden? Denna fråga har genom århundradena ställts av många filosofer, religiösa ledare och politiker. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 är ett viktigt dokument i detta sammanhang, och under de senaste decennierna har förslag på en global etik förts fram på olika håll i världen.

En väg att tydliggöra en global etik är att nå enighet om strategier för att uppnå globala mål som mänskligt välbefinnande, fred och frihet. De globala avtalen för att minska klimathotet, försvaret för folkrätten och den internationella rättsordningen liksom de globala hållbarhetsmålen är exempel. De baseras på universella etiska värden.

Men finns det inte grundläggande värdekonflikter mellan världens religioner? Är det verkligen möjligt att nå enighet om en global etik? Traditioner, religioner och livsåskådningar har under ömsesidig påverkan vuxit fram under historien. Det gäller lika mycket för judendomen, kristendomen och islam som för asiatiska traditioner som konfucianismen och buddhismen, liksom för ideologiersom liberalismen och socialismen. Religioner, livsåskådningar och ideologier ska inte ses som slutna system utan som öppna och i dialog med varandra. Den amerikanske filosofen John Rawls myntade begreppet ”överlappande konsensus” för att fånga in den enighet om etiska principer och värden som fred, rättvisa och mänskligt välbefinnande, som kan motiveras utifrån olika religioner och livsåskådningar.

En rad initiativ
De senaste decennierna har också en rad initiativ tagits för att formulera en global etik. Ett exempel är Parliament of the World's Religions, där religiösa ledare från hela världen kommer samman för att utforma globala principer för rättvisa och fred. Initiativtagare var den schweiziske katolske teologen Hans Küng, professor i Tübingen. Küng grundade stiftelsen Weltethos på 1990-talet.

Hans idé var att hitta en gemensam nämnare mellan världens religioner under begreppet "humanum". Küng kritiserade katolska dogmer, som dogmen om påvens ofelbarhet. Han förbjöds därför att undervisa blivande präster. När det gäller att hitta en gemensam global etik, fick han dock ett stort och bestående inflytande.

Ett annat exempel är Wang Dao Sustainability Index med rötter i den kinesiska kulturtraditionen som den taiwanesiske professorn och tidigare premiärministern Chao-shiuan Liu konstruerat. Dessa initiativ står i kontrast till viljan att skapa motsättningar och en "vi mot dom"-känsla som kommer till uttryck i begrepp som "kinesiska, muslimska eller svenska värderingar".

Formuleras i lokalsamhällen
Ett intressant nutida exempel på kritik av en sådan etisk exklusivitet utgör den muslimska teologen Rana Alsofi, som vid konferensen kritiserade den nutida islamismen för att reducera islams etik, som hon menar i själva verket har en universell naturrättslig grund. Ett annat exempel är filosofen Chun-chieh Huang som beskriver en öppen konfucianism som han menar inte står i motsättning till utan snarare kompletterar andra stora filosofiska och andliga traditioner.
En global etik formuleras inte bara genom internationella deklarationer och avtal utan även i lokalsamhällenas interreligiösa samarbeten. Det finns en rad exempel på samarbeten mellan lokala kristna, muslimska och judiska församlingar som redovisades av den svenske teologen Jakob Wirén. Genom gemensamma manifestationer för klimatet eller skydd av utsatta grupper kan en global etik växa fram nedifrån och upp.

Krävs kursomläggning
En annan väg att utforma en global etik är att gå från handling till principer. Den världsberömde cellisten Jakob Koranyi har valt att inte flyga pga. klimatkrisen. Han organiserar musikfestivaler i Europa där endast musiker som inte flyger till festivalplatserna är välkomna. Genom sådana symbolhandlingar – som alla oberoende av tro och ideologi kan inse värdet av – kan en enighet om viktiga principer om en hållbar framtid uppnås.

Som den kinesiske litteraturforskaren Zhang Longxi hävdade på konferensen kan även världslitteraturen utgöra en grund för utforskandet av en global etik. När vi läser litterära verk skrivna av författare från andra delar av världen inser vi att det som förenar oss människor är så mycket mer än det som skiljer. Vi känner igen oss i berättelserna, liksom i de värden och livsfrågor som författarna förmedlar.

Utvecklingen i världen är på väg åt fel håll. Blockbildningar förstärks och konflikter hårdnar. För att undvika en klimatkatastrof eller en nukleär vinter är dialog och gränsöverskridande samarbeten nödvändiga. Utan en radikal kursomläggning framstår hoten mot den mänskliga civilisationen som större än någonsin tidigare. För att lägga om kursen har försöken att konstruera en global etik, som söker det som är i hela mänsklighetens snarare än i enskilda staters och kulturers intresse, en viktig roll att spela.

Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik vid Linköpings universitet
Torbjörn Lodén, professor emeritus i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet