Bibeltolkning eller textuella trakasserier?

Föredraget är en del av församlingens arbete med Regnbågsnyckeln. Sedan 2018 finns Regnbågsnyckeln som ett verktyg för alla församlingar och pastorat i Svenska kyrkan. Det är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, EKHO (ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer) och studieförbundet Sensus. Arbetet med Regnbågsnyckeln syftar till att stärka öppenhet och inkludering för alla, med särskilt fokus på hbtq-personer. Det lyfter fram församlingen som en öppen och inkluderande gemenskap där alla människor möts med respekt.

– ”En kompetensdag för personal och kyrkoråd och en öppen församlingskväll kan bidra till att vi läser våra texter med förundran men också med en viss förfäran”, säger han och understryker vikten av att vi reflekterar över vårt eget tolkningsarbete.

Om hur tolkningar formas och förändras

Den öppna föreläsningen tar sin utgångspunkt i hur olika bibeltexter har tolkats genom historien och vilka konsekvenser dessa tolkningar fått. Hermeneutik, alltså läran om tolkning, kommer att vara en central del av kvällen.

– ”I min bok Bibeltolkningarnas bakgator, som jag skrev för tjugo år sedan, försökte jag belysa det som inte är lika bekant. Det är fortfarande aktuellt, i bokens tre kapitel studerar jag hur judar, slavar och homosexuella har beskrivits och behandlats av kristna, numera HBTQ”, berättar Svartvik.

Han vill visa hur bibeltexter ibland använts för att begränsa eller nedvärdera människor och varför det är viktigt att förstå hur dessa tolkningar uppstår.

Hermeneutik – konsten att tolka

Dagen efter föreläsningen möter Svartvik församlingens anställda och kyrkoråd i en halv dags fortbildning i hermeneutik.

– ”Hermeneutik betyder tolkning. Vi reflekterar kritiskt och självkritiskt över tolkningens 'hur’. Förstår du hur du läser? Vad uppfattar vi som det centrala i de texter vi läser? Vad är de bärande bjälkarna i det bibliska husbygget?”

Han påminner om att ordet hermeneutik kommer från Hermes, den bevingade gudabudbäraren.

– ”Hermes kunde svinga sig upp till gudarna och höra vad de hade att säga för att sedan förmedla budskapet till människorna. Det är en bild för hur vi själva pendlar mellan textens värld och vår egen.”

När tolkning får konsekvenser

Genom historien har bibeltexter använts för att legitimera förtryck. Svartvik lyfter särskilt fram hur kristna tolkningar ofta har framställt Jesus som någon som kom för att avskaffa judendomen.

– ”Det är väldigt vanligt, omedvetet eller omedvetet, att tänka att Jesus syfte var att avskaffa det judiska. Men Svenska kyrkan slog 2001 fast i samtalsdokumentet Guds vägar att Guds förbund med det judiska folket äger fortsatt giltighet.”

Han betonar att små språkliga val kan få stor betydelse.

– ”Det är fel att tala om judendomen i imperfekt. Att säga att judar ’brukade’ be eller ’firade’ vissa högtider är en liten sak som kan få stora konsekvenser.”

Att läsa med varsamhet

Svartvik menar att dagens församlingar behöver bli mer medvetna om hur tolkningar påverkar både kyrkan och samhället.

– ”Vi kan inte säga: ’Så här står det, så här är det.’ Man måste se på hur resultatet blir. Om resultatet av tolkningen är intolerans eller att man värnar sin egen version på bekostnad av lyhördhet, då behöver man stanna upp.”

Han lyfter fram begreppen verkningshistoria och receptionshistoria, alltså hur texter påverkar människor över tid.

– ”Verkningshistoria kan ligga och verka som en undervattensström. Vi är kanske inte medvetna om den men finns där. Tron kommer från det vi hör, det vill säga det vi tolkar av det vi hör.”

Från Lund till Jerusalem

Svartvik har undervisat i Lund, Jerusalem och Boston, och dessa miljöer har påverkat hans sätt att läsa texterna.

– ”I Jerusalem mötte ag de traditioner som var Jesu traditioner - de högtider som Jesus firade, de texter som Jesus läste, och de platser där Jesus bodde och som han besökte. Den religiösa mångfalden var så påtaglig. När jag gick ut från svenska teologiska institutet såg jag Klippdomens gyllene kupol. Staden är som en mosaik där kristna, judar och muslimer möts.

”Jag ser fram emot att komma till Munkedal”

För Svartvik blir besöket också en återkomst till västkusten.

– ”Jag är född i Göteborg. Det ska bli väldigt roligt att komma till Munkedal och vackra Bohuslän.”

Men framför allt ser han fram emot samtalen.

– ”Det är viktigt att vi fortsätter att reflektera över hur vi tolkar bibeltexterna. Människor kommer i kläm. Vi behöver mer teologi ansikte mot ansikte, inte minst med dem som drabbas av våra texttolkningar.”