– Det här är min första intervju om att vara begravningsombud, konstaterar Bengt Persson.
Vi har bestämt träff en juniförmiddag för att prata mer om denna viktiga roll som är i princip okänd för den breda allmänheten.
Men vi får börja med att backa bandet till millennieskiftet. Då separerades kyrkan och staten, men Svenska kyrkan fick uppdraget att vara huvudman för begravningsverksamheten i Sverige. I nästan hela Sverige – i Stockholm och Tranås var kommunerna huvudmän sedan länge och behöll den funktionen.
Medlemmar i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift. Begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och har en kommunalt beskattningsbar inkomst. Begravningsavgiften har inget med religion att göra. Enkelt uttryckt är den till för att alla, oavsett tro, får en värdig behandling när de avlidit.
– Då blir det också viktigt att begravningsavgiften används till begravningsverksamhet och inte i församlingsverksamhet, förklarar Bengt.
Och att bevaka det är begravningsombudets viktigaste uppgift.
Bengt Persson är adjungerad i kyrkogårdsberedningen, i kyrkorådet och dess arbetsutskott, liksom i kyrkofullmäktige och har som rutin att närvara när begravningsfrågor står på dagordningen.
Han har också möten med kyrkogårdschefen i samband med budget- och bokslutsarbete.
– Det uppstår sällan några diskussioner, det finns rekommenderade modeller för kostnadsfördelning och här i Malmö sköts ekonomiarbetet professionellt.
Den begravningsavgift som kommer in till staten fördelas av kammarkollegiet, utifrån de budgetkalkyler församlingarna lämnat in. Inför budgetbeslut ska Bengt lämna ett yttrande till kammarkollegiet och länsstyrelsen får hans årsberättelse.
Att just han blev begravningsombud var lite av en slump. Länsstyrelsen, som utser ombud, vände sig till kommunen för att få tips om möjliga namn efter att det tidigare ombudet avlidit.
– Och då föreslogs jag. Antagligen på grund av min yrkesbakgrund och mina politiska uppdrag i socialnämnden och överförmyndarnämnden.
– Jag kände inte till något om begravningsombud men tackade ja och tänkte att det går säkert bra. Och det har det ju gjort, säger Bengt.
Den ekonomiska kontrollen är inte den enda uppgiften. Begravningsombudet ska också hålla kontakt med andra trossamfund och kunna informera om begravningsverksamheten för dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.
– Jag är neutral och obunden. Ett begravningsombud får naturligtvis inte vara anställd i Svenska kyrkan eller ha förtroendeuppdrag.
Vad är roligast med uppdraget?
– Det är nog att jag lärt mig väldigt mycket. En kyrkogård är mycket mer komplex än man tror, som lekman.
– Min mormor och morfar är begravda på Östra kyrkogården och tidigare var det för mig enbart ett vilorum för döda, och som besöktes av sörjande. Men nu… Jag har fått insikt i vad som krävs för att sköta kyrkogårdarna och allt runt begravningar, lärt mig mycket om biologisk mångfald och alla olika krav som ställs.
Uppdraget ges för fyra år i taget och mandatperioden följer de allmänna valen. Nuvarande period går alltså ut i december 2022.
– Jag är beredd att ställa upp en period till, förklarar Bengt. Inte minst för att vi har intressanta år framför oss. Malmö har en vision om att ha 500 000 invånare – det innebär också att det blir fler som avlider, behovet av gravplatser ökar och därmed också förväntningarna på begravningsverksamheten.
Text: Mona Davidsson
