Södra Sallerups kyrkas historia

Ortsnamnet Sallerup är en sammansättning av det gammalnordiska namnet Saxulf och slutledet -rup, det vill säga torp i betydelse nybygge. Namnet härrör från vikingatiden och Södra Sallerup förekommer i skrift första gången 1283.  

Södra Sallerups kyrkas byggnadshistoria

Anor från 1100-talet

De äldsta delarna av Södra Sallerups kyrka är från senare delen av 1100-talet. Kyrkan byggdes ursprungligen av tuktad gråsten och sandsten i romansk stil med ett kvadratiskt långhus i väster och ett lägre kor med absid, en halvcirkelformad avslutning i öster. Kyrkan hade två ingångar, en i söder för männen och en i norr för kvinnorna. Långhuset hade små, högt sittande fönster. Invändigt hade kyrkan inga valv utan ett plant tak av trä. Under medeltiden fick kyrkan olika tillbyggnader. Vid 1200-talets mitt restes tornet vars valv pryddes med kalkmålningar.

Om- och tillbyggd av C G Brunius

Kyrkan har förändrats flera gånger från medeltiden och framåt. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid en om- och tillbyggnad 1863–64 under ledning av Carl Georg Brunius i Lund, den tidens tongivande kyrkoarkitekt. Det gamla koret revs. Långhuset byggdes om och till. I öster revs en del av långhuset och byggdes till med ett tresidigt avslutat korparti. Tre nya korsvalv ersatte de raserade medeltidsvalven och långhuset fick två korsarmar.

Interiör från 1930-talet

Den nuvarande interiören härstammar inte från 1800-talet utan i huvudsak från en restaurering 1931 under ledning av länsarkitekt N A Blanck. Sakristian flyttades från koret till norra korsarmen dit även orgelläktaren flyttades från långhusets västända, koret frilades och fick golv av kalksten. Kyrkan fick värmeledning och elektrisk belysning. Koret fick två fönster med glasmålningar av Hugo Gehlin.

När kyrkan fick ny puts 1969 blottlades två ursprungliga romanska fönster, ett i norra och ett i södra långhusmuren. Dessa fönster hade murats igen då kyrkan fick nya, betydligt större fönster på 1700-talet. De romanska fönstren finns markerade i putsen. 

Populär kyrka för bröllop

Södra Sallerups kyrka är en populär bröllopskyrka. Kyrkan har en  egen brudkrona som gärna får användas vid vigslar i kyrkan. Till kronan hör en speciell bok där bruden som burit kronan får skriva sitt namn och vigseldatum innan brudparet tågar ut ur kyrkorummet efter vigselgudstjänsten. Kyrkan har också en marsch specialskriven till sig, ett musikstycke som många brudpar väljer att tåga in i eller ut ur kyrkan till.

Sevärdheter 

Vapenhuset

Vapenhuset täcks av ett korsvalv från slutet av 1200-talet. Valvet har tidstypiska ornamentala kalkmålningar. Här finns också två rödbruna konsekrationskors (kors i en cirkel) som tros vara från samma tid. Konsekrationskors brukade ritas dit i samband med att biskopen invigde en kyrka. Korsen fylldes sedan i med färg för att bevaras för eftervärlden.

Altare i rött tegel och kormatta med trappgavelmotiv

Det murade altaret i rött tegel med kalkstensskiva är från 1931. Det ritades av Nils Blanck. Altarringen är från ca 1850. Kormattan är komponerad av Hellevi Nilsson i Hannas och i mattans motiv syns kyrkans trappgaveltorn. 

Sidoaltare

I södra korsarmen står ett sidoaltare av trä från 1900-talet.  Altaret består av en kubliknande träställning med en kraftig träskiva överst. På framsidan finns en list i mörkare trä som bildar en fyrkant. I fyrkanten finns ett kors i mörkt trä.

Altarskåp av Hugo Gehlin

Altarskåpet i trä är format som en triptyk och tillverkat 1931 av Hugo Gehlin. Mittfältet framställer den välsignande Kristus och kröns av Kristusmonogrammet. Under altarskåpet finns lammet med korsfanan. De båda sidodörrarna är indelade i tio fält, fem på varje sida. Fälten visar Jesus liv från födelsen till uppståndelsen. På dörrarnas baksida ses Petrus och Paulus med nyckel och svärd.

Altarmatta i korsstygn

Altarmattan i Södra Sallerups kyrka är sydd 1918 av Södra Sallerups syförening. Den är utförd helt i korsstygn efter mönster av en så kallad agedyna (åkdyna) från Södra Sallerup.

Målningar från tidigare altartavlor

På ena väggen i södra korsarmen hänger två tavlor som tillhör tidigare altartavlor, dels en 1600-talspannå över Jesus på korset med en knäböjande man nedanför, dels en målning från 1864 som visar när Jesus instiftar nattvarden. Den senare är målad av Peter Clausen med Leonardo da Vincis väggmålning ”Den sista måltiden” som förebild.

Dopaltare

Vid korets norra valvpilaster finns ett dopaltare av trä som är tillverkat 1979 av Gösta Grönvall.

Åttakantig dopfunt från 1600-talet

Den åttakantiga dopfunten i snidad och målad ek är från 1600-talets första hälft. Fyra träfigurer bär upp funtens övre del, cuppan, vilken pryds av åtta fält. I sju av fälten syns framställningar av olika dygder: Fides (Tron) med ett kors, Spes (Hoppet) med ett ankare, Caritas (Kärleken) med en kvinna med ett litet barn, Sapientia (Visheten) med en orm och en spegel, Justitia (Rättvisan) med svärd och våg, Fortitudo (Modet) med en pelarkolonn och Temperantia (Måttligheten) med dryckesbägare och vinkanna. Det åttonde fältet visar Jesus dop. Dopfunten liknar den i Gårdstånga kyrka, huggen av träsnidaren Jakob Kremberg i början av 1600-talet. Till dopfunten hör ett dopfat i mässing från slutet av 1600-talet.

Glasmålningar i koret

I kyrkans kor finns två fönster med blyinfattade glasmålningar från 1932, målade av Hugo Gehlin och tillverkade vid C A Anderssons Glasmästeri i Lund. Fönstren visar apostlarna, evangelisterna och deras symboler: en bevingad människa (Matteus), ett lejon (Markus), en oxe (Lukas) och en örn (Johannes). Glasmålningarna skänktes av Kritbruksbolaget i Malmö.  

Orgeln

Orgeln i Södra Sallerups kyrka har 11 stämmor, två manualer och pedal och är tillverkad 1967 av Mårtenssons Orgelfabrik, Lund. Orgelfasaden från 1881 är rikt utsirad med fina snickerier, guldinläggningar och synliga pipor.

Predikstolen

Predikstolen är tillverkad 1960 i japansk ek efter ritningar av arkitekten Aina Berggren från Landskrona. Sniderierna på korgen är gjorda av skulptören Per-Erik Willö från Vällingby. Sniderierna liknar vikingatida djurornamentik.

Carl XI:s vapensköld

Över ingången i långhuset hänger en vapensköld med Carl XI:s namnchiffer flankerat av två lejon. På skölden finns två årtal, 1688 då den tillverkades och 1864 då den och kyrkan renoverades. Sådana vapensköldar sattes upp i kyrkorna i Skåne efter Roskildefreden 1658 då Skåne blev svenskt, för att påminna församlingen om att de från och med nu var svenskar.

Kyrkklockorna och tornuret

I kyrkans torn hänger två klockor bredvid varandra, båda gjutna i Malmö. Storklockan, en G1-klocka, är gjuten 1617 av Eggert Eilersøn. Runt den övre kanten finns följande inskription inom en ornamentfris:

Anno 1617 blef denne klocke støbt vdi Malmøe thil Sallervp kirkis rette och christelige brug. Och daa var erlig och:velbivrdig mand Sigvard Grvbbe slottsherre oc M. Hans Ravfn sogneherre och proobist kirkeverge vore Peder Rasmusen och Mats Andersen. Mesteren som støbte klocken var Eggert Eilersøn rotgeiter i Malmøe.

Lillklockan, en A1-klocka, är gjuten 1756 av Andreas Wetterholtz, Malmö. På klockan finns figurer av Moses och Petrus, framställningar av Rättvisan och Nåden samt följande inskription:

Guten af Andreas Wetterholtz kongl. privil. styck- och klockgiutare anno 1756 n:o 270. Ähra ware Gud i högdene och frid på jordene och menniskomen en god wilie. Luc. 2 v. 14. Ifrå solenes upgång alt intil nedergången ware Herrans namn lofwat. Psm. 113 v. 3. Kommer låter os tilbedia och knäböia och nedefalla för Herranom den os giordt hafwe Psm 95 v 6. Herre när vår klockas liud os, titt ord att höra, låt os höra som wi böra, att wi wandra i tin bud.

Tornur från 1785

På tornets västra gavel sitter ett tornur, tillverkat 1785 av Malmöurmakaren Lars Jakobsson Högberg. Det är ganska ovanligt med tornur på skånska landsbygdskyrkor. Södra Sallerups är ett av de äldsta. Urverket var i gång fram till 1970-talet. Nu drivs det elektriskt.