Lyssna

Nyhet / Publicerad 12 juli 2026

I höst återbördas ytterligare kvarlevor

15 augusti återbördas tornedalska/kvänska/lantalaisiska/samiska kvarlevor till Akamella ödekyrkogård, Muodoslombolo. Samtidigt avtäcks en minnessten för det tidigare återbördandet.

Sommaren 1878 grävdes kranier upp från Akamella kyrkogård i pseudovetenskapliga rasbiologiska syften. Det framkom genom arbete som forskaren Carl Gösta Ojala utfört och redovisat i delrapporten Då människovärdet mättes (SOU2022:32), av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.

2001 återlämnades kvarlevor från 172 avlidna, från olika områden. Det var samemuseet Siida i finska Enare som tog emot återlämningen från anatomiavdelningen på institutionen för biomedicin vid Helsingfors universitet.

I denna anatomiska samling ingick kvarlevor från Akamella kyrkogård. Området kring Akamella och Muodoslompolo har historiskt befolkats av tornedalingar, kväner, lantalaiset och samer, och gör så fortfarande.

I augusti 2024 återbördades 23 av kvarlevorna till Akamella i en särskild ceremoni. Nu har det blivit dags att återbörda ytterligare 3 kranier och datumet är satt till 15 augusti. Samtidigt avtäcks en minnessten för det tidigare återbördandet.

Folder om Akamella kyrkogård

Muonio sameby, STR-T (Svenska Tornedalingars Riksförbund) och Svenska kyrkan har tillsammans tagit fram en folder som berättar om Akamella kyrkogård och dess historia. Carl-Gösta Ojala, Uppsala universitet, har skrivit texten.

Akamella

15 augusti 2026 återbördas tornedalska/kvänska/lantalaisiska/samiska kvarlevor till Akamella ödekyrkogård, Muodoslombolo. Samtidigt avtäcks en minnessten för de individer som återbördats.

Återbördanden

Att återbörda kvarlevor är att föra dem tillbaka till jorden där de en gång begravts. De har tagits därifrån av staten, som Svenska kyrkan varit en del av, ofta på rasbiologiska grunder.