Den 11 juni beslutade den nationella kyrkostyrelsen om den skrivelse som ligger till förslag på ändringar i kyrkoordningen, Svenska kyrkans eget regelverk, när det gäller omställning av Svenska kyrkans skogsbruk.
– Kyrkostyrelsen lägger fram ett förslag som är i linje med Luleå stifts remissvar, så vi känner oss förväntansfulla inför att ta steg i riktningen som kyrkostyrelsen föreslår, säger Åsa Nyström, biskop i Luleå stift.
Kyrkostyrelsen konstaterar att utvecklingsarbetet behöver ske stegvis. Först hanteras sådant som ska regleras som kyrkoordningsändringar. Därefter följer de regionala stiftens arbete med verksamhetsnära mål och exempelvis utveckling av metoder och praxis.
– Vi gläds åt att kyrkostyrelsen ser komplexiteten och behovet av att gemensamt med stiften utveckla ett hållbart skogsbruk, säger Anders Landström, stiftsjägmästare i Luleå stift.
Respekt för urfolksrätten föreslås skrivas in i kyrkoordningen
Luleå stift är positivt till att urfolksrättens principer tillämpas i Svenska kyrkans skogsbruk. I remissvaret var stiftet kritiskt till hur utredningen föreslog att det skulle regleras.
– Vi ser med tillförsikt på det faktum att kyrkostyrelsen ser behov av att utarbeta principer för hur principen om fritt och informerat förhandssamtycke ska tillämpas i praktiken och tar sig tid att i samförstånd med flera intressenter utarbeta ett ramverk för detta, säger Anders Landström.
Kyrkoordningsändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2026, medan principen om fritt och informerat förhandssamtycke föreslås träda i kraft 1 januari 2027.
”Det här är en viktigt del i ursäktsarbetet med samerna”
Det var 2021 som kyrkomötet tog beslut om att utreda Svenska kyrkans skogsbruk. 2023 påbörjades utredningen och i september året därpå överlämnades den till kyrkostyrelsen. Till och med den 25 januari 2025 var det möjligt att lämna sina synpunkter och den 11 juni beslutade kyrkostyrelsen om en skrivelse till kyrkomötet. Kyrkomötet tar beslut om kyrkoordningsändringar den 17–19 november 2025.
– Det här är en viktigt del i ursäktsarbetet med samerna, som vi vill leda tydligare i handling. Generellt lyfts därför urfolksrätten fram i skrivelsen, sa ärkebiskop Martin Modéus vid en pressträff den 11 juni.
Han nämnde också den teologiska bevekelsegrunden, det som kallas andlig hållbarhet; att skapelsen är en Guds gåva och att vi möter Gud i skapelsen.
– Människan är en del av denna skapelse, inte någon som står utanför och förfogar och utnyttjar, utan vi är del av den helhet som är världen, skapelsen och tillvaron. Men att människan i det sammanhanget har ett särskilt ansvar. Ansvaret har vi inför nuet, vi har det inför framtiden, vi har det inför Gud.