Publicerad på svd.se den 2 juli 2026
Sverige har en lång tradition av att försvara religionsfrihet, mänskliga rättigheter och skyddet för människor som flyr undan förföljelse. Dessa principer prövas nu på allvar när regeringen denna vecka har inlett samtal med talibanerna på EU-nivå i syfte att möjliggöra fler utvisningar till Afghanistan.
Vi menar i likhet med EU-parlamentet och åtskilliga människorättsorganisationer att dessa samtal är ett allvarligt misstag och att de snarast bör avbrytas.
Afghanistan under talibanernas styre är en av världens mest repressiva stater. Sedan maktövertagandet 2021 har kvinnors och flickors frihet begränsats systematiskt. Religiösa minoriteter, människorättsförsvarare, regimkritiker och kristna konvertiter lever under allvarliga hot. För dessa grupper kan ett återvändande innebära förföljelse, tortyr eller död.
Migrationsminister Johan Forssell har i sitt försvar av samtalen med talibanerna framhållit behovet av att kunna utvisa personer som har begått grova brott. Men i en debatt i P1 Morgon den 30 april klargjorde han att samtalen inte endast gäller dömda brottslingar. Regeringens ambition är att alla afghanska medborgare som har fått avslag på sin asylansökan ska kunna utvisas.
Detta bekräftades av EU:s inbjudan till talibanerna på Sveriges initiativ som tydliggjorde att samtalen gäller samtliga afghaner som har fått avslag.
Detta inkluderar kristna konvertiter från Afghanistan som befinner sig i våra församlingar. Det finns väl dokumenterade brister i Migrationsverkets bedömningar av deras asylfall. Många människor som har döpts, varit aktiva i svenska församlingar och under lång tid levt som kristna har fått sin tro ifrågasatt av Migrationsverket.
Flera granskningar, däribland konvertitutredningarna och Statskontorets genomgång, har visat på problem med rättssäkerhet, kunskapsnivå och enhetlighet i dessa ärenden. När sådana brister har uppmärksammats borde den självklara reaktionen vara att stärka rättssäkerheten och ge människor möjlighet till en rättvis förnyad prövning. Regeringen har i stället gjort principen ”ett nej är ett nej” till ett migrationspolitiskt slagord. Därmed riskerar ett tidigare felaktigt beslut att få oåterkalleliga konsekvenser.
Tisdagen den 23 juni inleddes därför samtal med talibanerna för att öka utvisningarna till Afghanistan. Talibanerna har kallat mötet ”historiskt” och hoppas att det leder till en ”positiv utveckling” för dem.
Men en positiv utveckling för talibanerna är en negativ utveckling för Afghanistans kristna, kvinnor, regimkritiker och människorättsförsvarare.
Sveriges förhandlingar med talibanerna måste förstås som en del av ett bredare politiskt mönster. Sverige har tidigare ingått en omstridd och länge hemlighållen överenskommelse med Somalia, där omkring 100 miljoner kronor i bistånd kopplades till att landet skulle ta emot fler personer som utvisades från Sverige. Även denna uppgörelse motiverades med behovet av att kunna utvisa grovt kriminella. Senare rapportering visade dock att åtgärderna berörde en betydligt bredare grupp.
Det väcker allvarliga principiella frågor. Ska svenska biståndspengar användas som förhandlingsmedel för att övertyga diktaturer och islamistiska regimer att ta emot utsatta grupper mot deras vilja? Ska regimer som själva skapar förföljelse belönas ekonomiskt för att ta tillbaka dem som har försökt fly?
En sådan politik riskerar att göra Sverige beroende av de regimer vars övergrepp människor söker skydd ifrån.
Vi uppmanar därför Sveriges regering att avbryta förhandlingarna med talibanerna om utvisningar och att tydligt garantera att svenska skattepengar inte används för att finansiera sådana överenskommelser.
Vi uppmanar också regeringen att säkerställa en ny och rättssäker prövning för kristna konvertiter och andra personer vars skyddsbehov kan ha bedömts utifrån bristfälliga eller godtyckliga metoder.
Sverige ska inte göra migrationspolitiken beroende av avtal med förtryckarregimer. Sverige får aldrig medverka till att kristna konvertiter eller andra förföljda människor överlämnas till talibanerna.
Andreas Holmberg
biskop i Stockholms stift, Svenska kyrkan
Karin Wiborn
kyrkoledare för Equmeniakyrkan
Magnus Alphonce
direktor för Ljus i öster
Marcus Lind
generalsekreterare för Equmenia
Markus Sand
tillförordnad missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan
Robert Tuftström
biträdande samfundsledare för Frälsningsarmén
Susanne Rappmann
biskop i Göteborgs stift, Svenska kyrkan
Åsa Nyström
biskop i Luleå stift, Svenska kyrkan