Drygt 50 personer kom till Hietaniemi kyrkogård den 16 mars för att vara med då kvarlevor efter två små barn återgravsattes. Utgrävningarna har väckt stort intresse i bygden och inte helt osannolikt finns det ättlingar till dem kvar i närområdet.
Barnen tros ha begravts omkring år 1715 och togs omhand i samband med de arkeologiska utgrävningarna som gjordes förra sommaren, efter den ödesdigra branden i september 2023.
Magnus Aasa, t.f. kyrkoherde i Övertorneå församling, berättade att Sverige befann sig i krig år 1715, freden kom inte förrän 1721.
– Befolkningen var märkt av livets och krigets umbäranden, många barn dog i tidig ålder. För 310 år sedan stod deras föräldrar här för att ta avsked av sina barn, sa han bland annat.
Omhuldade och inbonade i tyger
Efter röntgen på Kalix sjukhus kunde arkeologerna konstatera att barnen de hittat varit omhuldade och älskade. Kistorna är välgjorda och barnen omsorgsfullt nedlagda, inbonade i tyger.
– Våra tankar får gå till föräldrar i vår tid som drabbas av samma sorg, sa Henrik Näslund, präst och arbetsledare i församlingen.
Efter bön på svenska och finska sänktes den intakta kistan och kartongerna där kvarlevorna förvarats av arkeologerna ned i den förberedda graven.
Psalmer som sjöngs på tidigt 1700-tal
Ceremonin hedrade både barnen och deras familjer genom att bland annat knyta an till den psalmbok som användes vid den tiden. Istället för psalmer som ”Blott en dag” eller ”Tryggare kan ingen vara” sjöngs exempelvis ”Vi som leve i världen här” (nr 398 i psalmboken från 1695/1697) och ”Haltuusi, rakas Isäni/Uti din nåd, o Fader blid” (Sv ps 644B i dagens psalmbok).