Lyssna

Nyhet / Publicerad 5 december 2025

Angående Folkbladets rapportering om Skog och mark i Luleå stift

Rapporteringen den 4 december handlar om mark- och miljödomstolens beslut efter en överklagan. Skog och mark i Luleå stift ger svar på synpunkterna och gränsen för ett hänsynsområde har justerats.

Beslutet från mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt kom på tisdag eftermiddag den 2 december 2025.

– Som vi förstår Naturskyddsföreningens synpunkter, som för oss är ganska otydliga, ger de vår planering i princip godkänt. De fynd av födosökande tretåig hackspett som domstolen framför som den största anledningen till att de tillfälligt stoppar avverkningen, ligger i den hänsyn som vi redovisat och som inte skulle avverkas enligt vår planering, säger Anders Landström, stiftsjägmästare på Luleå stift.

Hänsynsområdet omfattade cirka 0,7 hektar (700x10 meter). I kritiken pekar Naturskyddsföreningen ut ett område på cirka 0,3 hektar (300x10 meter), i anslutning till de 0,7 hektar som Skog och mark redan avsatt, som de tycker borde ingå.

– Med anledning av domstolsbeslutet har vi gjort ett nytt fältbesök och justerat gränsen för hänsynsområdet, säger Anders Landström.

Naturvärdesbedömningar i fält fungerar men gränsdragningar är svårt

Utökningen kan motiveras av att det fanns fler naturvärdesträd i det 0,3 hektar stora området även om det har brukats tidigare, vilket inte det ursprungliga hänsynsområdet har gjorts.

– Vi kan konstatera att gränsdragningar vid skoglig planering generellt är svårt och att bedöma var gränsen för en hänsynskrävande biotop går inte alltid är självklart, säger Anders Landström.

Skog och mark konstaterar också att arbetssättet med naturvärdesbedömning och avvägningar i fält har fungerat. De rödlistade arternas livsmiljöer har sparats i grundplaneringen, medan bedömningen av hur stor avsättningen runt kärnområdet ska vara är svårare.

Skog och mark kommer lämna ett yttrande till mark- och miljödomstolen där man i första hand kommer yrka på att hänsynsområdet justeras.

Förhoppning om mer dialog

I oktober 2024 bjöd Skog och mark in Naturskyddsföreningen till ett möte i Skellefteå, där deltagarna hade god dialog. Förhoppningen var att kunna fortsätta med dialog kring föreningens synpunkter på framtida avverkningar.

– Sedan dess har Naturskyddsföreningen överklagat två gamla avverkningsanmälningar. En som vi beslutat att inte avverka och en där vi såg brister i planeringen. Båda dessa drog vi tillbaka, säger Anders Landström.

I maj 2025 polisanmälde Naturskyddsföreningen Skog och mark i Luleå stift för artskyddsbrott, vilket blev en nationell nyhet. Föreningen gjorde gällande att en sälg med doftticka hade avverkats. När Skog och mark åkte ut för att kontrollera hittades visserligen en sälg med doftticka, men den hade inte avverkats utan ruttnat och fallit omkull. Naturskyddsföreningen drog tillbaka polisanmälan.

Varför Naturskyddsföreningen väljer att gå till domstol istället för att framföra sina synpunkter direkt till Skog och mark, förstår Anders Landström inte.

– Vi önskar en dialog och anser att det är både olyckligt och ett stort slöseri med offentliga medel att kommunicera via myndigheter i ärenden som dessa, säger han.

FAQ - Frågor och svar

Vad är det här för område?

Fastigheten heter Bygdeå Kyrkobord 1:1. Det är en relativt stor fastighet i jämförelse med många andra så kallade prästlönefastigheter som Skog och mark i Luleå stift förvaltar. Fastigheten omfattar totalt cirka 600 hektar varav cirka 480 hektar är produktiv skogsmark enligt skogsvårdslagens definition.

Av fastighetens totala produktiva skogsmark är i dag 73 hektar (15 procent) frivilligt avsatt för naturvårdsändamål, ytterligare 61 hektar (13 procent) är avsatta efter önskemål från länsstyrelsen för att eventuellt skydda som naturreservat.

Fastigheten består av ett mycket varierat landskap med myrar, små bäckar, diken och odlingsmark. Den har en lång gräns mot havet. Ändamålsenlig hänsyn lämnas mot alla hänsynskrävande biotoper och sammantaget kommer det att leda till att ytterligare cirka 15 procent av den brukade arealen avsätts som detaljhänsyn.

Den tretåiga hackspetten, behöver enligt vedertagen kunskap cirka 100 hektar av bördig skogsmark av rätt kvalitet för att kunna häcka och leva i området. Med de avsättningar och planerade naturreservat på fastigheten är antagandet är att arten ska ha de möjligheterna inom Bygdeå Kyrkobord 1:1 oavsett skogstillstånd på omkringliggande fastigheter.

Vad skulle ha gjorts på platsen?

Avverkningsanmälan som lämnats in till Skogsstyrelsen gäller en föryngringsavverkning om 5,4 hektar, fröträd lämnas på platsen för att utnyttja naturlig föryngring.

Vad innebär mark- och miljödomstolens beslut?

Beslutet består av två punkter:

  • Avverkning och sammanhängande skogsbruksåtgärder förbjuds tills vidare. Beslutet gäller tillfälligt tills målet avgjorts eller annat förordnas.
  • Skog och mark ska svara skriftligt på Naturskyddsföreningens överklagande.

Avverkar Skog och mark gammeltallar?

Nej, vi avverkar inga naturvärdesträd, det är snarare en glädje att hitta dem! Vi sparar alla naturvärdesträd i samband med avverkning. Det ska minst finnas 10 stycken per hektar. Om det inte finns så många, sparar vi de 10 bästa som får växa till sig till naturvärdesträd.

Hur går det till när Skog och mark gör en egen naturvärdesbedömning?

Inför en avverkning görs alltid en naturvärdesbedömning. Då tittar man på strukturer som är lämpliga habitat/biotoper för naturvårdsintressanta arter. Information om fynd av arter inhämtas via Artportalen, egna observationer och andra källor som myndigheter, andra organisationer samt privatpersoner.

Naturvärdesbedömningen görs på barmark. Som en del av naturvärdesbedömningen har även en inventering av området gjorts med Skogsstyrelsens metodik för att identifiera lämpliga biotoper för tretåig hackspett, inventeringen visar på att miljön i det område som planeras att avverkas inte är särskilt lämplig för tretåig hackspett.

Vilka var med på mötet i Skellefteå i oktober 2024?

Från Luleå stift deltog Anders Landström, stiftsjägmästare, Maria Henriksson, stiftsdirektor, Lars Sandberg, egendomsutskottets ordförande, och Anders Rålin, ledamot i egendomsutskottet. Från Naturskyddsföreningen deltog tre personer från föreningen i Umeå, Skellefteå och Norrbotten.

Skog och mark i Luleå stift

Skog, jord och fonder som Svenska kyrkan förvaltar går under namnet prästlönetillgångarna. De ska bidra till Svenska kyrkans förkunnelse och förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt.

Kontakt

Anders Landström

Anders Landström

Stiftsjägmästare, Luleå stift

Mer om Anders Landström

Fredag den 5 december: tillgänglig efter kl. 17.00.