Ette Tohtia olla oma itte

I maj 2018 kom den efterlängtade samtalsboken om språk, tro och identitet i Tornedalen – "Ette tohtia olla oma itte".

Boken Ette tohtia olla oma itte – en samtalsbok om språk, tro och identitet i Tornedalen är skriven av Stefan Aro, präst i Övertorneå församling.
   – Jag tackar Gud, för möjligheten att få skriva om det som mest har påverkat vår identitet och för modet att göra det på vårt eget språk, säger Stefan Aro som själv är uppvuxen i en meänkielispråkig familj i Kaunisvaara.

Boken tar upp såväl historia som nutid. Författaren ser framåt, men blickar också i backspegeln. Han har ägnat mycket tid åt att fundera kring de attityder vi omger oss med. Boken innehåller också ett antal intervjuer av tornedalingar i olika åldrar. De är gjorda av Roland Asplund, journalist.
   – Vi behöver samtal och möten, vi behöver lyssna till varandras berättelser och dela erfarenheter utan att rätta någons språk, fortsätter Stefan Aro.

Jag tackar Gud, för möjligheten att få skriva om det som mest har påverkat vår identitet och för modet att göra det på vårt eget språk

Stefan Aro

Boken är skriven på både svenska och meänkieli och kan ge läsaren nycklar till att förstå sig själv.
   – Det här är ett verktyg som landar lokalt. Den möter de frågor människor har i Tornedalen. Det är på riktigt och det blir bra, säger biskop Hans Stiglund vid boksläppet. 
   Sigurdur Hafthorsson är handläggare för flerspråkighet på kyrkokansliet i Uppsala:
   – Det är nu det börjar! Nu börjar samtalen, främst i Tornedalen men även i resten av Sverige, tornedalingar finns ju över hela landet. Det här är en angelägen bok och arbetet fortsätter, avslutar Sigurdur Hafthorsson, handläggare för flerspråkighet på kyrkokansliet i Uppsala.

Från bokens baksidestext

"Att Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt idag är egentligen inget nytt. I Tornedalen har människor med olika språk och kulturer levt sida vid sida i bortåt tusen år. Samiska och meänkieli har funnits längre än svenska i området.

 

Tornedalen är ett gränsland där olikheterna varit vardag och präglat livet i generationer. I början av 1900-talet drog starka politiska vindar in som medvetet ville försvenska och likrikta människors språk, kultur och identitet i Tornedalen. Försvenskningen kom att sätta djupa sår i många samer och tornedalingar. Svenska kyrkans pådrivande roll i processen väcker idag frågor om ansvar och skuld, men också om försoning och framtid.

 

Boken utmanar till reflekterande tillbakablickar och gläntar samtidigt på framtidsperspektiv. Tilltron till berättelsen och samtalet har alltid haft en stark ställning i den tornedalska miljön. Det gör det naturligt att tillsammans sätta sig ner för att fundera över språk, tro och identitet och dess betydelse igår, idag och imorgon i Tornedalen."