Tillgänglighet

Kyrkan är öppen under dagtid.

I kyrkan finns ramper som läggs ut vid behov. Rullstolsbundna kan dock inte gå in i kyrkan utan hjälp.

Toalett: Utedass ej anpassat för rörelsehindrade.

Hörselslinga finns

I kyrkan finns plats för 99 personer

Vad ser jag i kyrkan? (Utvalda bilder och föremål)

Votivskeppet från 1637. Ett votivskepp eller kyrkskepp är modeller av fartyg, avsedda att fästas vid väggar eller att hängas upp i tak i kyrkor. Besättningar, som var i sjönöd, bad till Gud och lovade skänka en gåva om de undgick katastrofen. Ofta donerades en modell av det skepp man seglat med. Skeppet var de nödställdas votivgåvor. Votiv betyder löfte. Votivskeppet i Västergarns kyrka är skänkt av Marcus Schröder, den danske hamnfogden i Västergarn mellan 1632 och 1644; han var från Åbenrå i sydligaste Danmark. Skeppet är väldigt väl bestyckat, tittar man nära ser man att det är kanoner överallt. 
Målningarna på predikstolen föreställer evangelisterna. På den av evangelisten Lukas ser man en tjur- vilket är Lukas symbol.

Västergarn var under medeltiden en betydande ort, främst på grund av sin hamn. Blomstringstiden var under 1200-talet då här fanns en stadsliknande bebyggelse.

Västergarns nuvarande kyrka består av en enda byggnadsdel uppförd under 1200-talets mitt, ett nästan kvadratiskt rum, anlagt som kor för en större kyrkobyggnad. Koret ensamt tjänstgör nu som gudstjänstrum.

Byggnadshistoria

På 1100-talet byggdes en romansk stenkyrka, som idag finns bevarad som en ruin strax nordväst om den nuvarande kyrkan. På 1250-talet var planen att bygga en betydligt större kyrka. Och den del som i dag är hela kyrkan skulle vara koret i den stora nya kyrka som planerades. Det som planerades att bli en triumfbåge murades igen och försågs med en portal (som i dag är ingång till kyrkan) under slutet av 1200-talet.

Man vet inte orsaken till att kyrkans uppbyggnad avslutades i slutet av 1200-talet. Kanske var det pga av inbördeskriget 1288 eller att Visby fick ensamrätt på handeln. Västergarn var under 1100-1200-talet en viktig handelsplats och hamn men detta upphörde under 1200-talet. Nu fanns det varken tillräckligt med människor eller pengar för att fortsätta byggandet av den stora kyrka som varit planen. Varför man fick nöja sig med att korbyggnaden nu blev hela kyrkan.

Exteriör

Takryttaren tillkom på 1200-talet.

1965 restaurerades kyrkan både inne och ute. Man reparerade och vitputsade den västra gaveln, samt lade om taket. Västra gaveln består av ett gavelröste av korsvirke. Det var tidigare överputsat, men togs fram 2016.

 

Interiör

En Mariabild i trä införskaffades under tidigt 1300-tal. Orginalet finns i dag på fornsalen i Visby, det gör också den Golgatagrupp och bilden av Marias kröning som tillverkades under tidigt 1400-tal. Dopfunten kom till kyrkan 1592, vilket är ovanligt sent då de andra dopfuntarna i pastoratet tillverkades på 11-och 1200-talet. Votivskeppet 1637.

På 1600-talet fick kyrkan en läktare. På orgelläktaren finns målningar som visar bilder av Jesus och lärjungarna.

Bänkinredning, predikstol och läktare tillkom under 1600-talet liksom altaruppsatsen av sandsten. Predikstolen har placerats i höjd med altaret ( vilket är ovanligt.) Ovan visas Lukas från predikstolen med sin symbol tjuren. Dopfunten från 1592 är utförd av sandsten i två block i en för Gotland mycket ovanlig form.

 På 1800-talet fick kyrkan en kamin för uppvärmning.

1896 genomgick kyrkan en restaurering då man rengjorde väggar och golv.

1935 var det dags för nästa restaurering, altarringen målades och man tog fram predikstolens ursprungliga färg medan färgen på bänkinredningen avlutades.

1953 fick kyrkan centralvärme och elektricitet drogs in.

1965 rengjordes väggar och valv och kalkavfärgades. Konservatorsarbetet gjordes av konstnären och konservatorn Erik Olsson som bodde i Sanda. 

1994 restaurerades kyrkan, vägar och valv rengjordes och vitkalkades. Trägolvet togs upp och nya träbjälkar som bär upp golvet lades. Befintliga bräder återanvändes.

1996-1997 förnyades uppvärmning och elsystemen. Altaruppsats, läktarskrank och predikstol konserverades. Bänkarnas färgsättning återställdes.

I den norra, mycket tjocka östra del av muren är ett smalt rektangulärt rum utsparat, vilket nu används som sakristia. Inredningen är huvudsakligen från 1600-talet (bänkar, predikstol och läktare).

Klocka

Kyrkklockan är av så sent datum som 1848.

Orgel

Västegarns kyrka erhöll 1857 en mekanisk orgel. Denna är byggd av Olof Niclas Lindqvist från Sanda. 

1969 renoverades orgeln av Anders Persson, Visby.

1981 var det dags för en ny renovering av Finn Krohn från Danmark pga av maskangrepp.

 

 Västergarns kyrka restaurerades 2015-2016.

Den vackra korsvirkesgaveln restaurerades under sommaren. Men restaureringen omfattade såklart mer än gaveln. Taket lades om, fasaden sågs över och sten byttes i sockeln. Klockarna har även fått en ny klockarbänk för styrning av ljud, ljus och klockringning.

När takryttaren reparerades hittades en inristning i spiran: ”STÅTT FRÅN 1637 TILL 1828. 1828 DETTA TORNET REPARERAT. HERLITZ PROST. OLOF STENSTRÖM FÖRMAN.” Spiran är i gott skick nästan 200 år senare. Dateringen på spiran stämmer väl med dendrodateringen för korsvirket.

Man skickade ett dendrokronologiskt prov av korsvirket för analys. Provet kom tillbaka med resultatet att trädet var fällt så sent som på 1800-talet. Det hade man inte väntat sig, men man skickade in fler nya prov som visade att merparten av virket kom ifrån 1600-talet, vilket är ett troligare datum för att datera korskvirkesgavelns tillkomst och det stämmer också väl med dateringen 1637 på spiran. 1800-talsvirket tillkom troligtvis i samband med restaureringen 1828 som också omnämns på spiran.

Det är mycket ovanligt med korsvirke i kyrkobyggnader i Sverige. I Danmark förekommer det något oftare och i Mellaneuropa är det vanligare. Det tidigaste fyndet av korsvirke i historien kommer från romersk tid. Man har funnit det i hus från Pompeji. Tekniken tillkom för att spara virke genom att fylla träfack med sten. Detta byggnadskick spreds vidare över Europa under medeltiden och kom till sist upp till Skandinavien. Men under 1800-talet ansågs korsvirke plötsligt som ett tecken på fattigdom, varför många korsvirkesväggar putsades över eller revs för att byggas upp igen med enbart sten. Kanske detta kan ha varit ett skäl till att man även putsade för gaveln i Västergarn? Men idag kan vi som sagt åter få njuta av den vackra korsvirkesgaveln!

Källor

Utas, Jan. (2009)Vård och underhållsplan Västergarn kyrka

https://www.guteinfo.com/mobil/?id=255

 


Läs mer:

 Lagerlöf, Erland; Svahnström, Gunnar (1991). Gotlands kyrkor : en vägledning (4., omarb. uppl). Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 118.  

Bergman, Mats (1978). Eksta kyrka, Hablinge ting, Gotland. Sveriges kyrkor ; 178 ; Gotland. Stockholm: Almqvist & Wiksell international

Carlsson, Sten-Åke & Johansson, Tore, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar

Strelow; Hans Nilsson.(1633) Cronica Guthilandorum

Senast ändrad 10 juni 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

klinte.pastorat@svenskakyrkan.se