Hejde kyrka

Tillgänglighet

Norra porten på kyrkobyggnaden är anpassad för rullstol, men även där behöver man hjälp att öppna då handtaget är placerat för högt för att kunna nås av rullstolsbundna.

Hörselslinga finns

I kyrkan finns plats för 150 personer

Toalett

Vattentoalett inomhus, anpassad för rullstolsbunden med ramp

Vad ser jag i kyrkan? (Utvalda bilder och föremål)

På väggen finns två figursågade kvinnobilder från 1700-talet, antagligen har de stått bredvid krucifixet i triumfbågen. De föreställer antagligen Jesu moder Maria och en av de andra Mariorna som var med under påskhändelserna.

Klättra upp till läktarorgeln och titta på porträtten som finns på orgelns baksida, både de bilder som finns där, kvinnofigurerna och predikstolen målades av en man vid namn Johan (Niklas) Weller.

Det stora korfönstret innehåller en serie glasmålningar från 1300-talet med motiv ur Skapelseberättelsen samt Jesu liv. 

Byggnadshistoria

Kyrkan byggdes under medeltiden, även om källorna anger så olika tillkomst år som 1090 (Strelow)- 1239 (enligt Taxuslistan) endast sakristian är av ett senare datum- 1795

De äldsta delarna tornet och långhuset kom till i mitten av 1200-talet, det romanska koret som då byggdes revs under 1300-talet då dagens gotiska kor byggdes. Långhusets valv är försett med ribbor av kalksten, stödda på hörnkolonner (detta är ovanligt och återfinns endast i Lokrume och Othems kyrkor). Glasmålningarna i korets östra fönster tillkom samtidigt som koret byggdes. Muralmålningarna i långhuset kom till under sent 1200-tal. 

Enligt försvunna källor skall kyrkan ha brunnit på 1490-talet och när den restaurerades efter det byggdes tornhuven, som med sin kvadratiska form är unik på ön (då de flesta kyrkor har ett åttkantigt torn) och kyrkan fick kyrkklockan som i dag hänger i tornet.

På 1760-talet byggdes kyrkans läktare och målades 1760 av Johan (Niklas) Weller som även målade predikstolen 1773 och gardinmålningen bakom predikstolen 1782. Predikstolen målades brun under 1800-talet. Kyrkans bänkinredning byggdes under 1850-talet.

Kyrkans fönster har ändrats i omgångar under 1800-talet

1936 genomgick kyrkan en större restaurering och kyrkan fick centralvärme. Då tog man åter fram predikstolens 1700-talsmålningar och de muralmålningar som tidigare kalkats över togs fram kompletterades och konserverades. Altarring och bänkar fick ny marmoreringsmålning. Johan (Niklas) Wellers pannåer från läktarbarriären monterades på orgelhuset då läktaren förstorades.

1955 fick kyrkan ett nytt faltak och väggarna och valven i kyrkorummet rengjordes. 

1985 fick fasaderna ny puts.

2002 skickades kyrkklockan på renovering till England pga av att den spruckit. Då var också dags för en ny utvändig restaurering av kyrkan.

Inventarier

Dopfunten från 1100-talet tillskrivs anonymmästaren Byzantios. Och är enligt den senare tidsangivelsen alltså äldre än själva kyrkobyggnaden. Glasmålningarna i östra korfönstret sattes in under 1300-talet. Tre träskulpturer som nu finns på Historiska riksmuseet i Stockholm, tillkom under 1420-talet. De föreställde Madonnan, S:ta Margareta och troligen S:ta Katarina av Alexandria. Triumfkrucifixet från 1500-talet, 

Altaruppsatsen från 1600-talet och träskulpturen som i dag tronar på predikstolens baldakin tillkom på 1600-talet medan själva predikstolen är från 1700-talet. På 1700-talet tillverkade Johan (Niklas) Weller två kontursågade träfigurer som troligen placerades på var sin sida av krucifixet i triumfbågen.

Orgeln

Kyrkan har två orglar. En framme i koret och en annan äldre orgel uppe på läktare. 1849 inköptes en orgel som tillverkades lokalt av Sven Peter Petersson från Sjonhem (efter ritning av C.G Blom). 1923 fick kyrkan en ny orgel byggd av Olof Hammarberg från Göteborg. 

1982 inköptes en ny orgel från Künkels Orgelverkstad AB i Lund, som sattes i kyrkans kor och man slutade använda läktarorgeln.

2012-2013 renoverades läktarorgeln av den lettiske orgelbyggaren Alvis Melbardis och i dag används både läktarorgeln och orgeln i koret.

Källor:

Utas, Jan (2009) Fröjel kyrka Vård- och underhållsplan Arkitekt Jan Utas

Läs mer:

Johansson, T (red.) (1990), Inventarium av svenska orglar 1989:II Linköpings och Visby stift.

 Lagerlöf, Erland; Svahnström, Gunnar (1991). Gotlands kyrkor: en vägledning (4., omarb. uppl). Stockholm: Rabén & Sjögren. 

Sveriges kyrkor (1942), Gotland bd III Stockholm

Taxuslistan ( Två bevarade versioner av taxuslistan för Gotland finns bevarade - de berättar om vilka avgifter en socken varannan gång fick betala till biskopen vid visitationer.

Om datering av Gotländska kyrkor (red. A H Ranta)

Artikeln finns på: https://www.google.com/search?q=taxuslistan&oq=taxuslistan&aqs=edge..69i57.3550j0j1&sourceid=chrome&ie=UTF-8&safe=active&ssui=on