Snart har Birgitta arbetat som diakon i fyra år. Men vägen till Svenska kyrkan såg annorlunda ut än för många andra.
– Jag arbetade som journalist i cirka 28 år innan jag bestämde mig för att vidareutbilda mig, berättar hon.
Under åren såg hon hur journalistiken förändrades.
– Jag upplevde att jag inte längre ägnade mig åt den journalistik som går på djupet, får ta plats, berör, upplyser och förändrar. Jag längtade efter att göra större nytta i mitt arbete och få arbeta med människors personliga och andliga utveckling.
Det personliga mötet
När Birgitta får frågan om vad som är det bästa med att vara diakon behöver hon inte fundera länge.
– Det personliga mötet med alla typer av människor, skulle jag nog säga.
Hon beskriver hur arbetet handlar om att finnas med människor under olika perioder i livet.
– Att få finnas bredvid en människa en tid, som på nytt hittar hoppet, kraften och kärleken till både sig själv och Gud. Det känns stort.
Ett arbete nära människor
Diakonens uppdrag handlar om att möta människor där de är och erbjuda stöd, samtal och gemenskap. För Birgitta är det just närheten till människor som gör arbetet meningsfullt.
Att byta riktning mitt i livet krävde mod, men för Birgitta blev det också början på ett nytt kapitel.
– Jag längtade efter att göra större nytta i mitt arbete.
Text: Isabelle Björklund