Viktiga samtal om existentiella frågor i skolan

Skolan i Sverige står på två ben – utbildning och fostran. Utbildningen handlar om kunskapens fyra f – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, medan fostran handlar om de demokratiska grundvärderingarna och mänskliga rättigheterna som det svenska samhället bygger på.

Skolan har historiskt sett vuxit fram ur kyrkans undervisning. Svenska kyrkan hämtar i nutid inspiration för sin undervisning från skolan. Målen för kyrkan och skolan liknar också varandra. Kyrkans undervisning och lärande strävar att forma lärjungar till Jesus, medan skolans strävar efter att forma samhällsmedborgare. Det finns likheter i vad som utmärker en lärjunge och en medborgare, inte minst i att gyllene regeln är en moralisk kompass för båda. Jesus formulerar den gyllene regeln i Matteusevangeliet 7:12, där han säger att allt vad ni vill att andra ska göra för er, det ska ni också göra för dem. En viktig skillnad är att det finns ett tydligt porträtt av Jesus i Bibeln och kyrkans tradition, ett ansikte som man som lärjunge kan relatera till. För elever i skolan är däremot porträttet av den ideala samhällsmedborgaren i läroplanen, svårare att förhålla sig till. Det är en person med starka ideal, men utan ansikte. Vem är det som gestaltar läroplanens värderingar?

Ja, det blir lärarna, som många gånger är de vuxna människor som barnen möter längst tid av dagen. De blir förebilder för hur den ideala samhällsmedborgaren ska vara. Det är ett ansvar, som väger tungt och som dessutom har blivit mera komplext under åren, eftersom lärarna får ta ett allt större socialt ansvar. Fler elever är oroliga än förr, en del är inte mätta eller utvilade när de kommer till skolan. Förhållanden som påverkar möjligheterna att lära ut och lära in.

- I den situationen är lärarens ledarskap har avgörande betydelse, säger jämställdhetspedagogerna Monika Breti och Anna Lund. De har erfarenhet av undervisning och lärande efter 20 år som lärare, varav Monika varit rektor i tre år.

En lärare utövar sitt ledarskap både i mötet med klassen som helhet och i mötet med den enskilda eleven. Som elev kan du välja skola, men du kan inte välja klass. Skolklassen är därigenom en s.k. formell grupp.

- Läraren har ett stort ansvar att forma klassen till något positivt genom att behandla klassen som den formella grupp det är, t.ex. genom att bestämma vilka som sitter bredvid varandra, säger de.

- Det är också lättare för eleverna att lära sig när läraren utövar sitt ledarskap, tillägger de.

När klassrumssituationen också präglas av tydliga och begripliga rutiner blir det lättare att skapa en miljö, där lärarens ledarskap i mötet med den enskilda eleven är lättare att genomföra. Falkenbergs kommun arbetar med ett koncept ”Utbildning Falkenberg”, som strävar efter att alla ska lyckas genom att skapa en lärandeidentitet hos eleverna, så att de är nyfikna på att lära sig. Det första området kallas inkluderande undervisning och innebär att lärarna ska anpassa sin undervisning efter elevernas individuella förmågor och behov. Det andra området heter formativ undervisning, vilket betyder att läraren tillsammans med varje elev formulerar ett kunskapsmål för inlärningen, och i dialog med eleverna ger dem en muntlig återkoppling medan de arbetar med sina uppgifter. Det tredje området kallas kollaborativt ledarskap och tar fasta på att lärarna tillsammans med alla andra vuxna i skolan utövar ett gemensamt ledarskap, där man ser varje elev som sitt gemensamma ansvar.

Om då strävan är skapa nyfikenhet och en lust att lära sig, vad är det då att lära sig något? Anna Lund beskriver det med en metafor som bygger på hennes egen erfarenhet som elev.

- Att lära sig något är att få en skatt, säger hon, och tillägger: En engagerad lärare på högstadiet ville verkligen att vi elever skulle lyckas och planerade lektionerna väl och gav feed back efteråt. Arbetssättet var med dagens vokabulär formativt och relationsskapande. Läraren lät ingen elev ta över i klassen och var tydlig med att inga kränkningar fick förekomma. Det gjorde att vi var trygga. Läraren var en förebild. Jag fick den hjälp jag behövde och kunde med lärarens hjälp lyckas bra i ett ämne som jag från början tyckte var svårt. Känslan av att lyckas genom ansträngning var en skatt.  

Att få den kunskap som uttrycks i färdighet och förtrogenhet tar tid. Men vi lever i ett samhälle som präglas av en önskan om omedelbar behovstillfredsställelse. Det här påverkar även elevernas sätt att se på kunskap och inlärning.

-Många elever vill förstå och kunna allt på en gång. Men som lärare vill man stimulera deras nyfikenhet, att det tar tid att lära sig något viktigt och intressant, ja att de till och med ska våga vila i att de inte kan vet allt, säger Monika.

I höstas infördes de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium. De föreskriver att skolans fostran i demokratiska grundvärderingar ska kompletteras med ett normmedvetet förhållningssätt, som innebär att vara medveten om vilka normer man förmedlar, hur de påverkar och skapar maktskillnader i fråga om kön, könsuttryck, etnicitet, sexualitet, religion, klass och funktionalitet. Som jämställdhetspedagoger bistår och fortbildar Monika och Anna lärare i deras arbete att förebygga diskriminering och kränkningar. Det är en utmaning. Internet påverkar väldigt starkt elevernas uppfattningar i olika frågor, inte minst om kvinnligt och manligt.

- Vi gör värderingsövningar och leder samtal vid våra skolbesök, så att eleverna får upp ögonen för att det mera handlar om vad som utmärker en god människa, istället för hur en ”riktig” man eller kvinna ska vara.

 - Eleverna lär sig källkritik, men behöver bli stärkta i det, så att de inte tror på allt som läggs ut på nätet. Det är också viktigt att lärarna hänger med på vad som händer på internet, tillägger de.

Deras erfarenhet är att de existentiella frågorna är viktiga och att både lärare, elever och föräldrar har ett behov att få prata om självkänsla och hur vi är med varandra.

- Vi har tappat diskussionen om de existentiella frågorna i skolan. Vi behöver jobba mera med det, säger Monika.

- Ja, fast jag upplever ibland att det finns en rädsla för att prata om djupa saker. Men om eleverna får möjlighet att diskutera existentiella frågor skulle det göra dem tryggare, tillägger Anna.

Enligt läroplanen ska skolan främja förståelsen av andra människor och inlevelsen i andras liv. Anna och Monika säger att den gyllene regeln är användbar. Den finns formulerad på liknande sätt i andra religioner och elever från olika kulturer kan känna igen sig i den. Många lärare brottas dock med hur de ska förhålla sig till elever som vill ta sin religion på allvar. Lärarna kan vara oroliga för svårigheter t.ex. vid simundervisning eller att de ska uppstå konflikter med föräldrar eller i klassen i undervisning om HBTQIA+ eller olika religioner.

- Då säger vi till lärarna att de har skollagen i ryggen. I Sverige råder skolplikt för grundskolan. Den är överordnad föräldraplikten. Det betyder att alla barn måste gå i skolan och delta i alla ämnen. Eleverna får tycka vad de vill i olika frågor hemma, men i skolan gäller skolans regler, och man får inte tala illa om andra grupper, förklarar Anna och Monika.

De säger att när en elev bryter mot reglerna strävar man i första hand efter att skapa en bättre relation till eleven. Men det finns alltid en handlingsplan som innehåller åtgärder från samtal med föräldrarna till avstängning från skolan. Monika tillägger att det också är en tillgång för lärarna att kunna hänvisa till berättelser ur Bibeln eller suror ur Koranen för att skapa en större förståelse hos elever i värderingsfrågor, där de annars har svårt att leva sig in i andras sätt att tänka.

FN:s barnkonvention är lag i Sverige sedan några år tillbaka. Barnkonventionen ger alla barn rätten till allsidig utbildning liksom rätten till kulturell och religiös identitet. Läroplanen anger att skolan aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandling. Ändå framställs ofta troende elever som ett problem. Sveriges Kristna Råd visade i en undersökning för fyra år sedan att hälften av de kristna eleverna blev mobbade, varav en fjärdedel av sina lärare! Helt oacceptabetl Situationen för judiska och muslimska elever kan vara på ett liknande sätt.

Men om man vänder på allt och frågar sig: Hur kan troende elever vara en resurs i klassen och skolan? Anna och Monika funderar en stund.

- Troende elever har ofta en större känsla av ett meningsfullt sammanhang, eftersom de kan tolka sitt liv som en del i sin Guds handlade med dem. Om en religiös tro dessutom ger eleverna en större självkänsla, så medför det ett godare klimat i klassrummet och en tryggare miljö för undervisning och lärande, säger de.