Vilket intryck har du av vår församling?
– Jag har hittills bara gjort två relativt korta besök. Trots det har jag märkt hur mycket som har hänt sedan jag var här sist, även om det inte var så länge sedan, inte minst vad gäller ekonomi och juridik, som med arbetet fastigheten och med att ta fram en ny församlingsordning.
– Det finns en stark vilja i kyrkorådet att blicka framåt, och att arbeta långsiktigt. Jag hör också mycket positivt om er från andra utlandsförsamlingar!
Brysselförsamlingen ligger mitt i Europas hjärta med EU och NATO baserade i staden, och många andra organisationer verksamma här. Hur kan detta unika läge utnyttjas av Svenska kyrkan?
– I Rom har vår utlandsförsamling nära kontakter med Vatikanen och andra kyrkor på världsnivå, i London med Canterbury och den anglikanska kyrkan.
– I Bryssel, med dess politiska tyngd, är det på motsvarande sätt viktigt att Svenska kyrkan finns närvarande, både i förhållande till Bryssels politiska och diplomatiska institutioner, såväl som i relation till de ekumeniska eller diakonala paraplyorganisationer som finns i Bryssel.
– Jag tänker här framför allt på Conference of European Churches (CEC), men här finns till exempel även diakonala lobbyorganisationer. Staden är en politisk hotspot för Europa.
– Men, vi kan förmodligen bli bättre på att utnyttja alla dessa möjligheter.
Ansvaret för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) är delat mellan Visby stift och Kyrkokansliet i Uppsala. Hur fungerar det i praktiken? Finns det några utmaningar med detta upplägg?
– Det delande ansvaret för tillsyn och främjande har diskuterats och utretts under lång tid, sedan 2003 när denna kyrkopolitiska kompromiss trädde i kraft. I alla organisationer är det en utmaning om man delar upp styrningen och ledningen på flera olika organ. Så också för SKUT.
– Nu pågår en utredning om hur tillsyn och främjande för utlandsförsamlingarna ska kunna hållas samman. Ett annat sätt att uttrycka att tillsyn och främjande hålls samman är att alla utlandsförsamlingarna tydligt behöver tillhöra ett stift med en gemensam ledning, så som det är för alla andra församlingar i Svenska kyrkan.
– Vi får se vad den pågående utredningen kommer att visa. Utredningen pågår fram till sen höst för att sedan skickas ut på remiss till kyrkans stift och församlingar. Det går även bra för församlingar och andra sammanhang att skicka in spontana svar på remissen.
Hur kan du som vår biskop driva våra frågor och synpunkter?
– Det sker kontinuerliga diskussioner mellan mig och SKUT-avdelningen på Kyrkokansliet i Uppsala, och som biskop av Visby sitter jag med som självskriven ledamot i Kyrkostyrelsens råd för SKUT.
– På sammanträdena i Visby stifts domkapitel följer vi regelbundet vad som händer i våra utlandsförsamlingar. Och beslut i domkapitlet som direkt berör utlandskyrkan, som till exempel församlingsinstruktioner, diskuteras förstås med utlandsförsamlingarna.
Hur ser du på utlandskyrkans framtid?
– Jag ser väldigt positivt på SKUT:s framtid. Det finns många utmaningar – SKUT:s organisation; tillsyn och främjande; fastigheter och ekonomi, för att nämna några – men utlandskyrkan är utvecklingsorienterad!
– Överhuvudtaget så ser jag ett fördjupat arbete i brysselförsamlingen, med ett levande gudstjänstliv, ett inkluderande diakonalt ansvar, och många engagerade anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare.
– Och det gläder mig att det finns så många idéer som omsätts i praktiken, som till exempel att uppkalla församlingen efter Drottning Astrid av Belgien! Jag ser fram emot att besöka församlingen i Bryssel i november i samband med församlingens firande och namnbyte.
Erik Eckerdal intervjuades av Christian Bondeson-Eggert