Martyrskåpet i Bälinge kyrka är uppsatt i södra korsarmen, tillverkat av ek i slutet av 1400-talet av en regional verkstad i Mälardalen.
Skåpet är i huvudsak välbevarat. Betydande partier av originalfärgen finns kvar, även om några scener visar spår av senare ingrepp. Originalmålningarna på dörrarnas utsidor är däremot nästan helt utplånade.
Ett martyrskåp är en särskild typ av helgonskåp där fokus ligger på helgonens lidande och död, det vill säga deras martyrskap. I Bälinges skåp avbildas 22 olika helgon i 22 scener. Genom tortyr, avrättningar och andra dramatiska händelser berättas varför de räknas som martyrer.
Skåpet är mycket unikt i sitt slag. Det finns ytterst få bevarade martyrskåp i Sverige, om det ens finns ett till i landet.
Efter reformationen på 1500-talet minskade helgonkulten kraftigt. Många bilder och helgonskåp försvann eller förändrades. Att Bälinges martyrskåp har bevarats gör det därför till ett särskilt värdefullt vittnesbörd om medeltidens religiösa liv.
För oss i dag kan motiven kännas både märkliga och makabra. Våldet skildras osentimentalt, samtidigt som martyrerna ofta tycks uthärda sitt öde med lugn och mild uppsyn. Scenerna väcker många frågor. Varför ville man ha just detta motiv i kyrkan? Vilka var martyrerna, och varför ansågs deras öden så betydelsefulla att de avbildades här?
Ärligt talat kan vissa av scenerna också uppfattas som närmast komiska. Kanske beror det på bödlarnas oberörda ansiktsuttryck, eller på att våldet ibland framstår som så överdrivet att det blir svårt att ta till sig. Men för medeltidens människor var bilderna inte främst till för att skrämma eller roa. De berättade om tro, mod, uthållighet och om människor som var beredda att offra sina liv för sin övertygelse.
Vad kände den medeltida kyrkobesökaren när han eller hon såg bilderna?
Och vad känner du?