Svenska kyrkan ansvarar enligt lag för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, däribland kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Det är ett ansvar som gäller även i kris.
Kalmar pastorat har tagit fram en beredskapsplan för alla kulturhistoriskt värdefulla föremål i händelse av kris. Det är ett pilotprojekt som bekostats med kyrkounderhållsbidrag och som genomförts med hjälp av antikvarisk expertis från stiftskansliet. Det är det första projektet i sitt slag i Växjö stift.
– Jag är så glad och tacksam för att allt snart är på plats. Det har varit en viktig tankeställare att fundera över vad vi har som är viktigast att prioritera i varje kyrka, säger Anke Decker som är förvaltningsassistent i Kalmar pastorat och sköter inventariesystemet Sacer för alla pastoratets församlingar.
Uppdraget för projektet var att ta fram en plan som kan fungera för alla typer av kriser. Planen ska svara på frågor som vilka inventarier som ska prioriteras först om de snabbt behöver utrymmas från kyrkan, vart de kan flyttas, hur det ska dokumenteras var föremålen förvaras, hur de ska förpackas vid en transport eller förvaring med mera.
– För många kyrkor finns det prioriteringskort i händelse av brand. I Kalmar pastorat har man tänkt steget längre och gjort en grundlig genomgång av sina inventarier och hur man kan agera vid en kris, oavsett om det handlar om översvämning, brand, krig eller olycka, berättar Carolina Ottosson, antikvarie på Växjö stiftskansli.
Hon säger att grunden för allt detta är att det finns en ordentlig inventarieförteckning. Något som redan fanns på plats i Kalmar pastorat.
Grundtanken i projektet har varit att planera utifrån hur lång tid man har till förfogande, snarare än vilken typ av kris det rör sig om. Åtgärdsplaner för tre olika scenarier har tagits fram, den ena gäller om man har 0-1 dagar på sig, den andra om man har 0-5 dagar på sig och den tredje om man har 5-30 dagar på sig.
– Vid ett nära förestående hot tar man snabbt hand om det viktigaste, men har man mer tid på sig kan man lägga tid på andra saker, till exempel bygga igen ömtåliga fönster, lägga sandsäckar kring altare, plocka ner och demontera och så vidare, berättar Carolina Ottosson.
Förhoppningen är att åtgärdsplanerna ska kunna användas som mallar för andra pastorat som vill se över sin beredskap.
En insikt är att det behövs en hel del prylar när olyckan slår till. Brandfiltar som skyddar vid brand, syrafritt papper, lådor med mera kan vara bra att ha till hands.
I Kalmar har en del av materialet som köpts in redan kommit till användning, när en högtalare i Kalmar domkyrka rasade ner och trillade mot en vägg. Tur i oturen var att ingen person till skada, däremot skadades två begravningsvapen, så kallade epitafier, från stormaktstiden. Tack vare att pastoratet jobbat med de här frågorna gick arbetet lite på autopilot, berättar Anke Decker.
– Vi visste att vi behövde kontakta konservator och länsstyrelse, vi hade de kontaktuppgifterna på plats och vi hade redan det packmaterial som behövdes. Det var väldigt skönt i en sådan situation att vi redan hade tänkt på hur vi skulle hantera det, säger Anke Decker.
Charlotte Granrot Frenberg