Med pigg blick och ett stort och varmt leende hälsar Ingrid Nordlund välkommen till sitt hem, en 1970-talsvilla i rödbrunt tegel centralt belägen i Vetlanda. Intill krukan med en rosa cyklamen på matbordet dukar hon fram kaffe, hembakade bullar och havrekakor trots försäkran om att det inte är nödvändigt.
Förutom att ha varit kyrkvärd har Ingrid Nordlund även varit förtroendevald under många år. Hon valdes in i kyrkorådet 1975, ungefär samtidigt som hon blev kyrkvärd. Inte långt därefter blev hon den första kvinnliga ordföranden i Vetlanda församlings kyrkofullmäktige. När storpastoratet bildades 2018 valde hon att kliva av.
– Jag tyckte att det var dags att låta andra komma fram, säger Ingrid.
Hon har även sjungit i kyrkokören i 50 års tid. Under tio år medan barnen var små var hon även söndagsskollärare. Det låg nära till hands eftersom hon är mellanstadielärare till yrket.
Det kyrkliga engagemanget började tidigt.
– Jag är uppvuxen i kyrkan kan man säga, säger Ingrid.
Hon berättar att hon vuxit upp på landet i Ökna, tre mil utanför Vetlanda. Föräldrarna var flitiga gudstjänstbesökare och pappan satt med i kyrkorådet och älskade att sjunga psalmer.
– Vår präst brukade säga att om inte Erland Fransson var med, min far alltså, så blir det ingen psalmsång. Men jag brukade tycka att han sjöng alldeles för högt, säger Ingrid och skrattar.
Engagemanget i kyrkan har varit väldigt givande, säger hon.
– Jag brukar säga att det är en sådan skatt med våra psalmer och det finns så många psalmer som talar om det här med att ta vara på sin uppgift. Lite av det har jag känt, att det här är jag kallad till. Det har känts väldigt meningsfullt. Och jag tycker att varje dag är en nådegåva, säger Ingrid.
Vad har varit roligast?
– Att få tjänstgöra vid barndop. Det tycker jag är väldigt stort och fint. När barnet blir döpt och tas emot i Guds gemenskap. Den lilla akten där, det är bland det finaste jag vet, säger hon medan ögonen lyser.
Vad har du sett som viktigast?
– Jag har burit med mig två nyckelord: relation och kommunikation. Relation tänker jag handlar både om relationen med Gud och med människor. Och så kommunikation, för det är så viktigt att förmedla vidare till exempel det som kommer från stiftet. Som Fortbildningsveckan, som jag besökt i alla år.
Vilket är ditt bästa tips för att vara en bra kyrkvärd?
– Det är att försöka se till att det blir en gemenskap på något sätt, och att se människan. Det är väldigt viktigt att människor känner sig sedda, sådant betyder mycket. Likaså att tänka till varje gång, till exempel att micken sitter rätt så att det hörs bra. Och att förbereda sig ordentligt inför textläsning, så att det man ska förmedla går fram på ett bra sätt.
Hur är en bra gudstjänst?
– Den berör på något sätt. Och att jag får med mig något ord hem. Att det inte bara är viktigt där och då, utan att man får med sig något hem och kan leva efter det.
Vad betyder kyrkan för dig?
– På något sätt är det ju nästan som ett hem. För mig har det varit så ända från början och så har jag vuxit in i det mer och mer. Jag har gjort så många fina bekantskaper genom kyrkan och träffat så många människor. Det känns värdefullt.
Hur känns det att ha blivit avtackad?
– Det känns lite egendomligt på ett sätt. Jag tycker ju att det har varit en stor glädje under de här åren. Jag har ju inte tyckt att det varit långtråkigt eller så, det har gått fort! Men jag slutar inte helt, jag kommer fortsätta att nöta på kyrkbänken.
Charlotte Granrot Frenberg