Ur Kyrkans tidning nr 7, 2020
Alexandra Pilakouris jobbar som organist i Linköpings domkyrkopastorat och förra veckan var hon i Värnamo och träffade ett gäng kyrkomusiker som undervisar i orgel.
Vid nätverksträffen gav hon tips kring undervisning och repertoar med olika exempel. En metod som hon visade var ”music mind games” som lär ut musikteori. Alexandra vill inspirera inom orgelundervisning, både för den som redan undervisar, men också för den som är sugen på att börja.
- Jag ser mig som en orgelambassadör som delar min fascination för detta fantastiska instrument, säger Alexandra.
Hon fortsätter:
- Vi behöver vara många som undervisar. När man lär sig spela får man en kunskap med sig hela livet även om man inte fortsätter inom musiken. De äldre eleverna kan lära de yngre, så det är viktigt att det finns mötesplatser även för elever, säger Alexandra.
Stiftsmusiker Åsa Johnson är initiativtagare och ansvarig för nätverket. Första träffen var i höstas och sedan dess har antalet medlemmar dubblats till att nu, vid andra träffen, bestå av 14 medlemmar.
- Nätverket har skapats just för att vi i grund och botten behöver bli fler kyrkomusiker, men också för att uppmuntra kyrkomusiker som har elever, säger Åsa.
Hittills har träffarna gått ut på att ge påfyllning med inspirationsmaterial och praktiskt hantverk, men Åsas förhoppning är att nätverket även ska bidra till att medlemmarna ska stötta varandra mellan träffarna.
- Statistiken talar om att många kyrkomusiker går i pension inom de närmaste åren och att det saknas nya kyrkomusiker. Då måste man börja tidigt, säger Åsa. Här blir nätverket viktigt i och med att det belyser undervisningen.
Gunilla Erikson är kantor i Alvesta församling och är en av medlemmarna. Hon blev kontaktad av Åsa Johnsson för drygt ett år sedan då hon ringde runt för att kolla hur det såg ut med orgelundervisningen i församlingarna.
- Jag blev glad - och otålig - för jag ville att nätverket skulle starta där och då, för mina elevers skull, säger Gunilla.
Gunilla förklarar vad hon tycker är bra med nätverket:
- På det här sättet får vi träffas och utbyta kunskap, få fortbildning och min förhoppning är också att våra elever ska kunna träffas och ha kul och spela för och med varandra.
Själva undervisningen ser ofta olika ut, några församlingar jobbar med grupper två och två medan andra jobbar med enskilda elever.
I nuläget har Gunilla två snart 15-åringar som har spelat i några år.
- En av dem började spela när hon var 10 år och sedan rekryterade hon en klasskompis som redan spelade piano. Eleverna har en halvtimmes lektion i veckan och spelar ibland på gudstjänster, både rena orgelstycken och psalmer. Jag har just börjat öva doppsalmer med dem för att de ska kunna börja spela på dop, berättar Gunilla.
Åsa håller med om att det är viktigt att låta barnen få börja så tidigt som möjligt med att vara med i gudstjänstsammanhang. Det är viktigt för eleven att tidigt få förtroendet menar hon.
- Vid förra nätverksträffen pratade vi just om att tidigt släppa in barnen, även om de bara kan spela en liten slinga. Det finns alltid någon annan som kan fylla ut så att man ändå kan känna sig trygg med att ”det här klarar jag”, säger Åsa.
Hon hoppas att intresset för instrumentet ökar och hon tror att man via större satsningar och restaureringar har lyckats med att öka nyfikenheten på senare tid.
- Vi behöver släppa in människor och göra yrket mer synligt. Ofta står ju orgeln på läktaren och är svårtillgänglig. Genom att man ser instrumentet och den som spelar blir det roligare. Man kan också visa orgeln före eller efter musikgudstjänsten, det kan göra jättestor skillnad! Här kan nätverket göra oss modigare genom att man lyfter olika moment och ökar tillgängligheten på olika sätt, säger Åsa.
Gunilla håller med i resonemanget:
- Det är viktigt att man använder orgeln när det kommer barn till kyrkan och jag visar gärna orgeln om någon vill testa. Det är ju ett superhäftigt instrument! Föräldrarna brukar se skräckslagna ut när deras femåring går loss på orgeln, men barn vill spela orgel bara de får chansen, säger Gunilla.
Inför framtiden hoppas Åsa att många barn och vuxna ska få en upplevelse av instrumentet och nätverket blir då ett sätt att upptäcka alla orgelelever i stiftet.
- Vid första träffen i höstas insåg vi att vi tillsammans har 21 elever, det känns hoppfullt! Jag hoppas nätverket ska fortsätta blomma och att vi tillsammans pratar om hur roligt det är att undervisa på detta fantastiska instrument, säger Åsa.
/Sara Peterson