Foto: Alex & Martin /IKON

Begravning

Det är viktigt att ta farväl, särskilt vid livets slutliga avsked – döden. Då kan seder och symboler i samband med en begravning vara till tröst och stöd i det svåra och smärtsamma avskedet.

När någon i din närhet dör

Svenska kyrkan erbjuder flera olika mötesplatser i samband med dödsfall. En präst kan vara med dig vid en visning eller samling kring den döda, och kommer också att träffa anhöriga inför begravningen. Det samtalet är till för att förbereda begravningsgudstjänsten men också för att, om du som anhörig vill, minnas den döda. Det finns tillfälle att prata om det liv som var och också om hur livet blir nu. 

Efter begravning och jordsättning kan kyrkan bjuda in dig till tacksägelse. Då tänds det, under en vanlig gudstjänst, ljus för den döda och namnet läses upp. Vi tackar Gud för dem som lämnat oss och ber för dem som är kvar. Klockorna ringer, en gammal symbol för hur någons död präglar hela samhället runt omkring.

På Allhelgona bjuder de flesta församlingar in till en gudstjänst då namnet på de som dött under året läses upp och ett ljus tänds för dem.

Kontakta församlingen
Du är välkommen att kontakta församlingsexpeditionen så fort du önskar för samtal och bokning av begravning. Vanligare, och mer praktiskt, är att man först kontaktar en begravningsbyrå och att de sköter kontakterna med församlingsexpeditionen. Då kan man samtidigt få besked om en dag och tid som passar de anhöriga, begravningsbyrån, präst, kantor med flera som berörs och då kyrkan, samt eventuell annan lokal, är ledig.
Om man önskar hålla begravningen i en annan församling än i den avlidnes hemförsamling så går det bra.

Bårtäcke
I alla våra församlingar finns bårtäcken som får användas gratis vid begravningar i våra kyrkor. Särskilt när man valt en enklare kista kan bårtäcket försköna arrangemangen (se bilder längre ned på sidan).

Kontakt med myndigheter
Dödsfallet anmäls vanligtvis av sjukhuset till den lokala skattemyndigheten.
De utfärdar gravsättnings- och kremeringsintyg som krävs för en begravning. Från skattemyndigheten får man också andra handlingar som registerutdrag (behövs vid bankkontakter), dödsfallsintyg och släktutredning (behövs senare vid bouppteckning). 

Välja grav och gravplats

Jordbegravning eller kremering? Egen grav eller aska som sprids? Många berättar för sina anhöriga om hur och var de vill bli begravda i framtiden. Om en avliden person inte har berättat, eller lämnat några önskemål efter sig, får de anhöriga ta ställning till en bra lösning.

Minneslund
Kyrkogårdarna vid Tensta, Lena och Ärentuna kyrkor har minneslundar. Det är ett anonymt gravskick där inget utmärker platsen för den enskilda graven.

  • Anhöriga skriver under medgivande om gravsättning i minneslund
  • Askan nedmyllas
  • Anhöriga får underrättelse om att askan är på plats men närvarar inte med vid gravsättningen
  • Gemensam plats finns för ljus och snittblommor
  • Ingen skötsel för anhöriga

Askgravlund
Vid Tensta, Lena och Ärentuna kyrkogårdar finns även askgravlundar. Askgravlund är en gemensam gravplats och man får vara med vid gravsättningen och en namnbricka sätts upp på en gemensam sten.

  • Anhöriga har möjlighet att närvara vid gravsättning
  • Askan läggs i askvar (tygpåse) eller urna. Om urna används måste denna vara nedbrytbar.
  • Namnbricka sätts upp på gemensam sten
  • Gemensam plats för snittblommor och ljus
  • Gravsättning för anhörig intill redan gravsatt kan ej säkert tillhandahållas, men vi verkar för att möjligheten ska finnas
  • Ingen skötsel för anhöriga
  • En engångsavgift tas ut, för skötsel av grav, anbringande av minnesplatta med gravyr samt montering av denna. På minnesplattan finns för- och efternamn, födelse- och dödsår.
    Avgiften är 4000kr.
  • För gravsättning i askgravlund har vi en särskild blankett för villkoren.

Icke medlem i Svenska kyrkan
Den som inte tillhör svenska kyrkan kan få en borgerlig begravning. Den planeras med begravningsbyrå och borgerlig begravningsförättare. Kyrkorna i pastoratet upplåtes inte för borgerliga begravningar, utan vi hänvisar till Berthåga begravningskapell samt Stillhetens kapell i Uppsala. Dock finns möjlighet att låna Stora salen i Storvreta församlingsgård förr detta ändamål. 
Endast undantagvis, och om särskilda skäl kan anges, kan vi ha en kyrklig begravning i någon av våra kyrkor av en person som inte tillhör Svenska kyrkan. Vi vill så långt det är möjligt respektera den avlidens önskan och de ställningstaganden som denne tog under sin levnad.

Se prislista för gravskötsel längre ner.

Se även information om "Begravningsombud" längre ner på sidan.

Här kan du ladda ner skriften Om begravning

Val av musik vid dop, vigsel och begravning

Dop, vigslar och begravningar hör till de viktigaste tillfällena i livet och det är glädjande att vi får vara med och göra dem till en minnesvärd högtid. De är gudstjänster då vi får samlas till gemenskap med varandra och Gud. Musiken är en betydelsefull del i gudstjänsten och därför är alltid en kyrkomusiker med som kan bidra med levande musik. För att underlätta valet av psalmer och annan musik vill vi här ge några riktlinjer om vilka möjligheter som finns i våra kyrkor.

Psalmer
Enligt Svenska kyrkans tradition och gudstjänstordning ska dop, vigsel och begravning alltid innehålla minst två psalmer ur Den svenska psalmboken och dess tillägg. Präst och musiker hjälper gärna till vid valet av psalmer.

Instrumental orgel- och pianomusik
Vigsel och begravning inleds och avslutas med instrumentalmusik. Vid begravningar är det också vanligt med ett musikstycke under avskedstagandet. Församlingens musiker hjälper till vid valet av stycken, eftersom våra kyrkor och kapell har olika orglar och pianon och allt inte går att spela på alla instrument. Det är varje enskild musiker som bestämmer vad man har förutsättningar för att spela och vad som kan spelas på det aktuella instrumentet i den kyrkan. Kontakta därför alltid den tjänstgörande musikern för att bestämma musikvalet. Telefonnummer till tjänstgörande musiker fås vid beställningen.

Extra musik och solosång
Utöver psalmer och orgelstycken kan det också ingå ytterligare musik. Det är betydelsefullt att text och musik passar in i den specifika gudstjänsten och valet bör därför göras i samråd med präst och kyrkomusiker. När det gäller ackompanjemang till sångare vid kyrkliga handlingar är det viktigt att kommunicera med musikern. Till sånger som är allmänt kända kan musikern ofta ackompanjera men man kan inte räkna med att musikern kan spela allt. Om ni har önskemål om annan musik än den som finns i vår psalmbok ber vi er kontakta kyrkomusikern så snart som möjligt. Ni behöver också förbereda er på att ta fram noter utskrivna i rätt tonart senast en vecka innan gudstjänsten. Om kyrkomusikern inte anser sig kunna göra musiken rättvisa, kan ni själva anlita en ackompanjatör på egen bekostnad.

Kan man använda ett vanlig Spotifykonto för att spela musik i Kyrkan? 
Nej, detta avtal gäller endast privatpersoner. Privata Spotify får inte användas för att framföra en låt eller sång i offentlig miljö utan får bara användas för "hemmabruk" för vänner. När det gäller hur många vänner som räknas så är det så många som ryms vid en dukning i hemmiljö, cirka 8-10 personer.

Hur gör man då man vill ha inspelad musik? 
Den som vill ha inspelad musik vid dop, bröllop och begravning kan till exempel göra på något av följande sätt:

• CD-skiva - Det är tillåtet för en privatperson att ta med sig en CD skiva för att spela upp en låt eller sång.

• Nedladdad låt från till exempel iTunes. 

Musik på CD
Levande musik skapar en närvarokänsla och vi hoppas att den ska upplevas vid den gudstjänst som ni har bokat tid för. Det är dock möjligt att ha med musik från en CD i alla kyrkor. Akustiken i flera av våra kyrkor gör att musik från en CD ofta blir något helt annat än hemma i vardagsrummet. Ett alternativ kan därför vara att istället använda önskad inspelad musik vid ett eventuellt efterföljande dopkaffe, en bröllopsfest eller minnesstund.

Med varma hälsningar från Svenska kyrkans musiker och präster i Vattholma pastorat.
Frågor besvaras gärna av kyrkoherde Eva Åsjö: 070-299 52 80

Begravningsverksamheten

I Sverige har ansvaret för begravningsverksamheten lagts på församlingar och pastorat (samverkande församlingar) inom Svenska kyrkan samt på Stockholms och Tranås kommuner. Ansvarig för begravningsverksamheten kallas för huvudman. Huvudmannen ansvarar för begravningsverksamheten inom ett visst geografiskt område som kallas förvaltningsområde.
 

Lag och förordning reglerar begravningsverksamheten 

I Sverige regleras begravningsverksamheten i en lag, begravningslagen (1990:1144), och i en förordning, begravningsförordningen (1990:1147).
 I begravningslagen definieras begravningsverksamhet som alla de åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av de allmänna begravningsplatserna.  

Begravningsavgiften finansierar verksamheten 

Begravningsverksamheten finansieras via begravningsavgiften. Begravningsverksamheten omfattar många olika delar. Huvudmannen för begravningsverksamheten ska anordna och hålla med tillräckligt antal gravplatser. Särskilda gravplatser ska erbjudas dem som inte tillhör något kristet samfund. I begravningsverksamheten ingår också att ta emot stoft för förvaring och visning, att sköta kremering och gravsättning samt tillhandahålla en värdig lokal utan religiösa symboler för begravningsceremoni.

Vidare ingår att hålla personal, byggnader, maskiner och allt annat som behövs för verksamheten samt att anlägga, sköta och vårda begravningsplatsernas allmänna delar.  

Att sköta enskilda gravplatser som har gravrättsinnehavare ingår inte i begravningsavgiften. Däremot ingår att ha viss tillsyn över dessa gravplatser.  

Vad är begravningsavgift?

Begravningsavgift är en avgift, en form av uppbörd, som betalas av alla som är skrivna i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst, oavsett trostillhörighet. Begravningsavgiften har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften och kyrkoavgiften (det som ofta kallas medlemsavgift)  är därför separerade på skattsedeln.

Det är huvudmannens (oftast en församling eller ett pastorat i Svenska kyrkan) skyldighet att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för alla dem som är folkbokförda inom huvudmannens förvaltningsområde. I uppdraget ingår att tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.

För att kunna utföra detta krävs bland annat personal, maskiner, redskap, administration och ett förtroendevalt organ med förvaltningsansvar, oftast styrelsen för församlingen eller pastoratet, kyrkorådet.

Ansvaret är en samhällsuppgift

Ansvaret för begravningsverksamheten är en samhällsuppgift som innefattar myndighetsutövning. De beslut som fattas med stöd av begravningslagen i enskilda ärenden är därför möjliga att överklaga till länsstyrelsen, vidare till förvaltningsrätten, och i förekommande fall till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Enhetlig avgiftssats från 2017, utom i Stockholm och Tranås

Begravningsavgiften är en årligen återkommande avgift. På skattebeskedet syns det hur mycket var och en betalar i begravningsavgift. Från och med januari 2017 betalar alla som är folkbokförda i Sverige, med undantag för dem som är folkbokförda i Stockholms och Tranås kommun, samma, enhetliga avgiftssats. Den enhetliga avgiften tas följaktligen ut från 2017 och syns på skattsedeln från 2018.

Skillnad begravningsavgift/kyrkoavgift

Begravningsavgift betalar alla som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst, oavsett trostillhörighet. Det är en årlig avgift som bekostar begravningsverksamheten i Sverige.

Kyrkoavgift betalar alla medlemmar i Svenska kyrkan. Det är två olika avgifter. Därför är de också separerade på skattsedeln. 

Det som dödsboet eller anhöriga får bekosta är:

Kostnader för tillverkning, montering och underhåll av gravsten eller annan fast gravanordning ingår inte i begravningsavgiften.

  •  Kista och svepning
  • Annonsering
  • Kistdekoration
  • Minnesstund
  • Urna
  • Tillverkning, montering och underhåll av gravsten eller annan fast gravanordning
  • Skötsel av gravplats
     

 

Begravningsombud granskar och bevakar intressen

Begravningsverksamhet kallas alla de uppgifter som samhället ansvarar för i samband med begravning. Den finansieras av begravningsavgiften som alla måste betala, oavsett om man tillhör Svenska kyrkan eller inte.

Svenska kyrkan ordnar gravplatser åt alla som bor i Uppsala kommun.

När en församling i Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten utser länsstyrelsen ett eller flera begravningsombud.

Ombudet ska granska hur församlingen tar tillvara intressena hos de personer som inte tillhör Svenska kyrkan. Ombudet ska hålla kontakt med företrädare för olika trossamfund och se till att möjlighet till borgerlig begravningsverksamhet och begravningsplats finns.

Källa: www.uppsala.se

Kontakt:
Arne Nordesjö, begravningsombud
070-425 33 54
arne.nordesjo@gmail.com

Kontakt leva vidare-grupp - samtalsgrupp för sörjande

En eller två gånger per år startas leva vidare-grupp för sörjande. 
Inbjudan till att delta skickas ut. Om man är angelägen om att en grupp kommer igång kan man själv ta initiativ och kontakta kyrkoherde Eva Åsjö.

Kontaktuppgifter, se nedan

En kyrkogård i solsken.

Begravningsavgiften

Begravningsavgiften finansierar begravningsverksamheten. Alla som är folkbokförda i Sverige – oavsett religion – och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst betalar en begravningsavgift via sin skattsedel. Det är begravningsavgiften som finansierar begravningsverksamheten.

En urna står uppställd bland ormbunksblad i kyrkan.

Kostnader för en begravning

Kostnaderna för en begravning hämtas ofta från två eller tre olika håll – från begravningsavgiften och dödsboet, samt från kyrkoavgiften om den döda personen var medlem i Svenska kyrkan.

Albertus Pictors kalkmålning som föreställer änglar rengörs i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala.

Kyrkoavgiften skapar möjligheter

Som medlem i Svenska kyrkan betalar du en medlemsavgift, också kallad kyrkoavgift. Den finansierar den lokala församlingens verksamheter.